Undervisningssektorns Fackorganisation

Aktuellt

OAJ säger nej till språkförsök – vi listar 5 orsaker

OAJ understöder inte språkförsök med att välja bort det andra inhemska språket i grundskolan. I det långa loppet kan det föreslagna försöket leda till snävare språkstudier och ojämlikhet.
OAJ:s sakkunniga Jaakko Salo hördes igår av Kulturutskottet med anledning av det språkförsök som regeringen föreslår.
 
–  Tidigare föreslog man en ändring av lagen om grundläggande utbildning, men nu istället en egen försökslag. Innehållet har dock inte ändrats och vi ser att försöket leder till snävare språkstudier och vi kan inte understöda det här. Också en majoritet av de övriga sakkunniga som Kulturutskottet hörde motsatte sig språkförsöket.
 
Den föreslagna försökslagen skulle möjliggöra språkförsök som gäller två årskullar och omfattar högst 2 200 elever som skulle inleda sina studier i det andra inhemska språket i augusti 2018. Jaakko Salo nämner fem orsaker till varför vi säger nej.
 
1. Språkförsöket leder inte till mångsidigare språkstudier, utan tvärtom
Ofta motiveras större valfrihet inom språkundervisningen med att man då får ett mångsidigare språkutbud. Det finns dock inget belägg för det här. När exempelvis svenska blev ett valfritt språk i studentskrivningarna, ledde det inte till mera mångsidiga språkstudier i gymnasiet, utan tvärtom till färre språkstudier. Det föreslagna språkförsöket kan resultera i samma sak.
 
Allt fler kommuner erbjuder endast de obligatoriska språken. Många kommuner kräver exempelvis större grupper än tidigare för att erbjuda frivilliga språk. Det här kan i små skolor leda till att språkgrupper inte kan bildas.
 
Den föreslagna modellen skulle innebära att allt färre skulle kunna studera tre främmande språk.
 
2. Språkförsöket skulle försvåra kontinuiteten
Eleverna bör kunna fortsätta med sina språkstudier genom hela utbildningen. En tydligt utstakad lärostig tryggar en kontinuitet beträffande undervisningsarrangemangen och anställandet av behöriga språklärare. OAJ anser att kommunerna bör utveckla språkutbudet på lång sikt och inte genom kortsiktiga försök. OAJ har föreslagit att kommunerna bör åläggas att erbjuda åtminstone ett A2-språk.
 
3. Dåligt med tanke på jämlikheten
Finland är ett tvåspråkigt land. Kunskaper i de båda inhemska språken förutsätts fortsättningsvis exempelvis i högskoleexamen och i tjänstemannauppgifter. Det är oroväckande om föräldrar kan påverka barnens utbildnings- och karriärmöjligheter genom val i grundskolans lägre klasser.
 
4. Mycket på gång inom språkundervisningen
Den nya läroplanen och tidigareläggandet av språkundervisningen innebär redan stora förändringar beträffande språkundervisningen. Nu bör man fokusera på att genomföra dessa. Nya förändringar bör inte göras före man har utvärderat effekterna av de förändringar som nu är på gång.
 
5. Studiemotivationen blir knappast bättre
OAJ tror inte att valfrihet automatiskt förbättrar studiemotivationen. Det avgörande är pedagogiken, den nytta man upplever att ämnet ger samt den betydelse och status som ämnet ges!
 
OAJ vill framför allt utveckla språkundervisningen, exempelvis genom att utvidga och utveckla fortbildningen för lärarna. OAJ påminner också om att alla gemensamma läroämnen är åläggande för eleverna. Det är givet att om man hemma eller i kamratkretsen stämplar något som ett ”tvångsämne”, så naggas studiemotivationen i kanterna. 
 
 
Text: Johanna Äijälä
Bild: Jesse Pasanen
null