Undervisningssektorns Fackorganisation

Lärare i grundskola och gymnasium

Förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet 986/1998 har ändrats flera gånger under årens lopp. Ändringarna har främst varit av lagtekniska skäl och har inte ändrat nivån på behörighetsvillkoren. Senaste ändringen kom med statsrådets förordning 865/2005.

Klasslärare

En klasslärare ska ha avlagt pedagogie magisterexamen med ämnen eller ämneshelheter som undervisas inom den grundläggande utbildningen samt pedagogiska studier för lärare. Klasslärarbehörighet fås också genom att först uppnå ämneslärarbehörighet och sedan avlägga studier i de ämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen.

En klasslärare med högre högskolexamen och behörighet i ett ämne som undervisas inom hela den grundläggande utbildningen har dubbelbehörighet.

Ämnen som är gemensamma för alla elever är modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, omgivningslära, hälsokunskap, religion eller livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, gymnastik, musik, bildkonst, slöjd och huslig ekonomi. Dubbelbehörighet höjer lönen för klassläraren.

Enligt religionsfrihetslagen behöver en lärare som undervisar i religion inte längre höra till kyrkan. Av en klasslärare som undervisar i evangelisk-luthersk eller ortodox religion som klassundervisning fordras att studier i religionen i fråga har ingått i de studier som har slutförts inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan.

Speciallärare och specialklasslärare

Av lärare som undervisar elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter fordras

  • speciallärarexamen eller
  • klasslärarbehörighet och studier för speciallärare eller
  • högre högskolexamen och studier för speciallärare.

Av lärare som undervisar elever som är överförda till specialundervisning krävs

  • speciallärarutbildning och studier i olika ämnen och ämneshelheter eller
  • klasslärarbehörighet och speciallärarstudier eller
  • ämneslärarbehörighet, studier i olika ämnen och ämneshelheter samt speciallärarstudier.

Ämneslärare i högstadiet och i gymnasiet

Av ämneslärare krävs högre högskolexamen och grund- och ämnesstudier omfattande minst 60 sp (35 sv) i alla ämnen som läraren undervisar. Av ämneslärare inom gymnasiet krävs grund-, ämnes- och fördjupade studier omfattande minst 120 sp (55 sv) i ett av de ämnen som undervisas. I de övriga ämnen som undervisas krävs grund- och ämnesstudier omfattande minst 60 sp (35 sv).

Av ämneslärare krävs dessutom högre högskolexamen och pedagogiska studier för lärare omfattande minst 60 sp (35 sv).

Behörigheterna för ämneslärare inom den grundläggande utbildningen likformades år 1999 så att behörighetskraven för alla nu är de samma.

Religionsundervisning av ämneslärare

En religionslärare måste inte höra till kyrkan. Av ämneslärare i religion krävs slutförda ämneslärarstudier i undervisningsämnet. Av lärare som undervisar i andra religioner än den evangelisk-lutherska eller ortodoxa krävs avlagda högskolestudier i religionen i fråga eller att läraren på annat sätt har fått tillräckliga kunskaper om religionen.

Elevhandledare / studiehandledare

Av elevhandledare inom den grundläggande utbildningen och studiehandledare inom gymnasiet krävs

  • pedagogie magisterexamen, studier för studiehandledare och pedagogiska studier för lärare eller
  • någon annan högre högskolexamen och studier för studiehandledare eller
  • studiehandledarbehörighet inom yrkesutbildningen.

null