Undervisningssektorns Fackorganisation

OAJ och arbetslivsbarometern

 
OAJ genomför sin arbetslivsbarometer vartannat år. Barometern ger en heltäckande bild av lärarnas och chefernas arbetsvälmående, arbetsförhållanden och trygghet inom undervisningssektorn. Lärare och chefer från hela landet deltar i enkätundersökningen, ända från småbarnspedagogikens område till universiteten.
 
Barometern 2015 visar att arbetstillfredsställelsen har under de två senaste åren försämrats en aning. Arbetsveckan blir längre, arbetet fördelas ojämnt och arbetsförmågan försämras. Stressnivån är hög. Det förekommer mobbning och våldssituationer och det finns stora problem med inomhusluften. Men samarbetet fungerar och läraren orkar fortsättningsvis engagera sig mera än många andra.
 
Alltför många lärare och chefer upplever osakligt bemötande och mobbning. Var tionde upplever våld. Sanitära olägenheter och brister i arbetsmiljön förorsakar mycket frånvaro.
 
Chefens roll beträffande arbetsvälmåendet är kristallklar. Chefens agerande påverkar tydligt arbetstillfredsställelsen, hur man behärskar arbetet, utvecklingsaktiviteteten samt samarbetet mellan olika grupper.
 
Också ledningens agerande spelar en betydande roll. Undersökningen visar att man litar på ledningen, men en stor del av lärarna anser att ledningen inte visar tillräckligt intresse för undervisningspersonalens åsikter i frågor som anknyter till arbetet.
 
Fortsättningvis finns det stora problem med inomhusluften på många arbetsplatser.
 
Slutledningar
  • Det behövs ett program för säkerhet- och välmående inom undervisningssektorn. Med programmet kan man skapa förfaringssätt och strukturer för att säkerställa de anställdas välmående i framtiden.
     
  • En utbildningshelhet för chefer och ledarskap behövs för undervisningssektorn. För chefsuppgifter måste man reservera rimliga verksamhetsförutsättningar och resurser. För att främja orken i arbetet bör man också utveckla utvecklingssamtalen och dra större nytta av samtalen än hittills.
     
  • Man bör fortsätta att utveckla samarbetet, minska på de sociala belastningsfaktorerna och utveckla en metod för att bedöma belastningsfaktorerna som kan användas i varje daghem, skola och läroanstalt. I svåra arbetsmiljöer behövs dessutom arbetshandledning på arbetstid.
     
  • Redan då förändringar planeras bör deras inverkan på personalens arbetshälsa bedömas. Mera fokus måste sättas på en jämlik fördelning av arbete. Arbetsfördelningen bör behandlas i samarbete och brister som uppdagas bör rättas till.
     
  • Upplevelser av osakligt bemötande och mobbning tär på arbetsglädjen. Lärarnas kunnande bör utvecklas så att det motsvarar de krävande situationer som lärarna ställs inför i det dagliga arbete. Osakligt bemötande och mobbning bör alltid utredas och man bör ingripa enligt överenskomna handlingsmodeller. Man bör förbättra växelverkan inom undervisningssektorns arbetsgemenskaper samt bli bättre på att behandla meningsskiljaktigheter och missförhållanden.
     
  • Våld accepteras under inga omständigheter. För att få bukt med våldet bör man ta i bruk anmälnings- och behandlingsmetoder på alla arbetsplatser för småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. Ett effektivare mångprofessionellt samarbete krävs för att främja elevernas och studerandenas hälsa och välfärd.
     
  • Ett program för nybyggen och åtgärdandet av inomhusluftsproblemen behövs för undervisningssektorn. Rättsskyddet för insjuknade bör förbättras.
     
  • Arbetet med arbetarskyddet och samarbetet beträffande arbetshälsan måste i brådskande ordning förbättras inom undervisningssektorn.
 
null