• logo
  • logo

Privata yrkesläroanstalter (EK, Bildningsarbetsgivarna)

Lärarna i privata i yrkesläroanstalter har antingen arbetstid baserad på undervisningsskyldighet, årsarbetstid eller helhetsarbetstid.

Lärarna i privata yrkesläroanstalter kan överföras till årsarbetstid från augusti 2019. I arbetstidssystemet finns en övergångstid på fem år fram till hösten 2023.

Arbetsgivaren beslutar om tidpunkten. I läroanstalterna diskuterar man tillsammans med förtroendemannen om frågor som gäller övergången; till exempel om uppgörandet av arbetsplaner och om arbetstidsuppföljningen.

Fördelen med den nya arbetstidsmodellen är att allt lärararbete beaktas; lönen motsvarar mängden arbete. Till årsarbetstiden räknas undervisning och handledning, för- och efterarbete, möten, utbildningar och alla andra arbetsuppgifter som åläggs läraren.

Årsarbetstidsavtalet ger också förutsättningar för att utveckla yrkesutbildningen eftersom man bättre än förr kan beakta lärarnas olika arbetsbilder och utveckla olika didaktiska och pedagogiska verksamhetsmodeller.

Varför övergår man till årsarbetstid?

Reformlagstiftningen förde mycket nytt med sig för yrkesutbildningen. Lärarnas arbetsbild har förändrats mycket och arbetet har blivit allt mångsidigare. I lönesättningen för lärare som har en arbetstid som baseras på undervisningsskyldighet, så kallad usk-arbetstid, utgör undervisningstimmar grund för lönen. I och med yrkesutbildningsreformen slopades begreppet undervisningstimmar i lagstiftningen, så undervisningstimmar fungerar inte längre som grund för lönen.

Under de senaste åren har arbetsuppgifterna ökat utanför undervisning och planering, men allt arbete har inte beaktats i lönen. Årsarbetstidsavtalet stöder yrkeslärarens nya arbetsbild och lön ska betalas för allt arbete. Avtalet möjliggör väldigt olika arbetsbilder. Problemet med det gamla lönesystemet är att om det saknas en lönegrund för en viss uppgift, uppstår en grå zon då läraren arbetar utan ersättning på egen tid.

Läroanstalterna övergår till årsarbetstid i väldigt olika skeden. Det viktiga är att man vid övergången beaktar de nya arbetssätten och ett mera mångfasetterat lärararbete.

Det kan uppstå problem om man övergår för raskt till årsarbetstidssystemet i läroanstalterna utan att i lugn och ro hinna diskutera de lokala tillämpningsanvisningarna.

Vid övergången är det viktigt att OAJ stöder den lokala verksamheten så att avtalet tillämpas rätt och att de lokala tillämpningsanvisningarna är i skick. Stöd behövs fortsättningsvis på fältet.

I början kan situationer uppstå där allt inte går som överenskommet. Årsarbetstidssystemet är nytt för både lärare och arbetsgivare. Förändringar väcker ofta i början oro och bekymmer.

Om du som lärare misstänker att allt inte fungerar avtalsenligt ska du först diskutera saken med din chef. Om ärendet inte kan redas ut med chefen är nästa steg att vända sig till förtroendemannen på arbetsplatsen. Förtroendemannen kontaktar i sin tur OAJ-kansliet och tillsammans funderar vi på en lösning. Lokala situationer varierar mycket och det är viktigt att OAJ kan stödja de lokala aktörerna vid övergången till en ny arbetstidsmodell. Om det uppstår lokala meningsskiljaktigheter blir det tvisteförhandlingar och vid behov även förhandlingar på centralnivå.

Utbildningarna ordnas tillsammans med arbetsgivaren av intressebevakningsskäl. OAJ utbildar i samarbete med arbetsgivaren för att undvika olika tolkningar eller felaktiga avtalstillämpningar. Det är viktigt att utbildningarna ordnas tillsammans så att alla talar samma språk.

Beslut om arbetstidssystemen bygger på analys av lärarnas rådande arbetstidssystem. Inom utbildningssektorn finns utöver usk-modellen också helhetsarbetstid och årsarbetstid. 

Årsarbetstid verkade vara den bästa arbetstidsmodellen för lärarna inom yrkesutbildningen i och med att lagstiftningen ändrades och då undervisningstimmarna slopades som begrepp i lagstiftningen. Helhetsarbetstid kunde ha varit ett alternativ, men enligt responsen från medlemmarna var det inte önskvärt eftersom årsarbetstid bättre tryggar lediga perioder.

Utgångspunkten är att lärarna kan begränsa sitt arbete inom ramarna för årsarbetstiden. Med tanke på välbefinnande i arbetet är det viktigt att veta vad som förväntas av läraren. Då kan också läraren utvärdera och planera sitt eget arbete.

Hur räknas arbetstiden för lärare?

Årsarbetstiden för en heltidsanställd lärare är minst 1 500 timmar och fördelar sig på cirka 40 kalenderveckor.

Vidare kan arbetsgivaren ålägga arbete ända upp till 1700 timmar. Arbete som överskrider 1 500 timmar ersätts enligt timme för timme-principen. Timlönen fås genom att dividera den ordinarie lönen med 125.

Om årsarbetstiden överskrider 1 700 timmar förutsätts en överenskommelse mellan läraren och arbetsgivaren och för de överskridande timmarna betalas en med 50 procent förhöjd timlön.

Arbetstiden för en deltidsanställd lärare kan variera allt mellan 800 och 1 500 timmar. En timlärare igen har färre än 800 timmar (eller färre än 20 timmar i veckan) och man tillämpar egna avtalsbestämmelser.

Lönen måste alltid stå i proportion till arbetstiden. De flesta lärare övergår från usk-arbetstid till årsarbetstid och begreppen är olika vilket gör en lönejämförelse svår. I usk-systemet hör undervisning och handledning, för- och efterarbete, samplanering och fortbildningsdagar till den så kallade bundna arbetstiden.

I årsarbetstiden hör till exempel undervisning och handledning, samplanering, lärarmöten och utbildning till den bundna arbetstiden. Om den här helheten förblir oförändrad beträffande den bundna arbetstiden förblir lönen desamma. Däremot kan lönen sjunka om arbetstiden minskar.

Utöver den bundna arbetstiden definierar årsarbetstidsavtalet också icke-bunden arbetstid; för minst 25 % av arbetstiden får läraren välja tid och plats för arbetet. I systemet med undervisningsskyldighet har läraren gjort det här arbetet ”på ackord”.

Anledningen till att en del lärare har fått lägre inkomst är att arbetsgivaren samtidigt har minskat lärarens övertimmar eller arbetstid. Utbildningsfinansieringen har minskat drastiskt under de senaste åren och det här återspeglas i undervisningsmängden.

Vänd dig till förtroendemannen om du tvivlar på lönen och tycker att den är lägre än väntat. Förtroendemannen reder ut om lärarens arbetstidsplan har gjorts upp rätt. Om avtalet tillämpas fel kommer det att åtgärdas.

Ja, det gör man. För merarbete betalas minst samma ersättning som för det vanliga arbetet.

I systemet med årsarbetstid utförs allt arbete på arbetstid och allt arbete utgör grund för lönen. Vikarietimmar är timmar i likhet med andra arbetstimmar. Arbetstid måste anvisas för vikariearrangemangen och för arbetet betalas lön.

Vikariat kan skötas på två sätt:

  1. Arbetsgivaren kan köpa extra arbete av läraren om arbetstimmarna har fastställts till 1 500 timmar i arbetstidsplanen och arbetstidsplanen är fylld. Arbetsgivaren måste vara medveten om att för vikariat behövs också icke-bunden arbetstid (ansvarsarbetstid) utöver undervisningstimmarna.
  2. Det är möjligt att i arbetstidsplanen lämna tid för ospecificerat arbete. Sådan arbetstid kan sedan användas vid behov, till exempel för vikariat. Då har vikariaten beaktats i både arbetstiden och lönen.

Ifall läraren inte har en arbetsuppgift för vilken plats eller tid har anvisats, så har läraren ingen skyldighet att vara i beredskap. En rimlig tid att meddela om vikariearrangemang är minst ett dygn i förväg. De lokala tillämpningsanvisningarna preciserar det riksomfattande avtalet.

Arbetstid fördelas mellan bunden och icke-bunden arbetstid

Läraren kan för minst 25 procent av arbetstiden själv välja tid och plats för sitt arbete. Den icke-bunda arbetstiden/ansvarsarbetstiden kan till exemepl användas för att planera undervisningen eller till efterarbete.

Vid bunden arbetstid bestämmer arbetsgivaren tiden och/eller platsen för arbetet.

Avtalet tryggar ett minimi för bunden och icke-bunden arbetstid och vid behov mera eftersom i avtalet nämns att nämnda arbetstid bör grunda sig på det verkliga uppskattade behovet. Behovet kan givetvis inte vara lika för varje lärare och särskilt inte minimi. Det verkar som om avtalet tillämpas fel om lärarna i majoriteten av läroanstalterna endast ges det avtalsenliga minimi. Om man bryter mot avtalet är förhandlingsförfarande näst i tur.

Arbetstidsuppföljning är en integrerad del av årsarbetstidssystemet och den ger hänvisning om lärarens arbetstidsbehov. Det är möjligt att ändra arbetstidsplanen om det i uppföljningen framgår att den inte innehåller allt lärararbete. Man kan minska en del arbetsuppgifter eller betala för mertidsarbete.

Avtalet definierar endast tak för bunden/icke-bunden arbetstid för lärarens arbete har blivit mera mångsidigt med nya element, även om undervisning och handledning fortsättningsvis är centrala.

Lärarens arbetsuppgifter varierar år från år. Det är viktigt att mängden bunden/icke-bunden arbetstid är begränsad och att arbetstiden också innehåller andra uppgifter än undervisning och handledning. Mängden undervisning och handledning beror i stor utsträckning på vilka andra uppgifter som finns inom den bundna/icke-bundna arbetstiden, så som till exempel möten och uppgörandet av personliga planer.

Arbetstidsanvändningen

Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan göras upp för varje lärare. Arbetstiden planeras antingen för kalenderåret eller läsåret helt beroende på hur arbetsgivaren har definierat läroanstaltens planeringsperiod.

Man planerar tillsammans med läraren hur arbetsuppgifterna fördelar sig i olika uppgiftshelheter som till exempel undervisning och planering, möten, projekt och övriga uppgifter.

I arbetstidsplanen antecknas det verkliga tidsbehovet för de olika uppgiftshelheterna och i alla helheter kan icke-bunden arbetstid ingå, alltså där läraren själv väljer tid och plats för. Minst 25 procent av årsarbetstiden ska vara så kallad ansvarsarbetstid.

Arbetstidsplanen följs regelbundet upp. Läraren ska kontakta sin närmaste chef ifall arbetstidsresursen inte motsvarar arbetssituationen. Arbetstidsplanen kan då ändras. Likaså om det kommer nya arbetsuppgifter under arbetsåret eller om uppgifter slopas.

Arbetstidsplanen omfattar också en plan för hur lediga perioder infaller.

Årsarbetstidsplanen utarbetas i samarbete med läraren och ges till läraren innan arbetsperioden börjar, det vill säga läsåret eller kalenderåret.

Man följer den modell som lokalt har avtalats för arbetstidsuppföljningen. Läraren följer med att arbetstiden förverkligas och chefen granskar saken exempelvis varje månad.

Arbetstidsplanen följs upp för hela arbetsperioden. Planen kan vid behov justeras om den inte motsvarar lärarens verkliga arbetsbild.

Huvudregeln är att läraren inte kan ha en arbetsuppgift utan en anvisad arbetstidsresurs. Om arbetsgivaren har gett ett visst timantal för en viss uppgift har arbetsgivaren ansett att på den tiden fås tillräcklig kvalitet.

Ja, det kan den och då är det frågan om mertidsarbete. Om årsarbetstiden överskrids görs det alltid genom ändring av arbetstidsplanen eller med separat beordran om mertidsarbete. För mertidsarbete betalas minst samma ersättning som för det vanliga arbetet.

Kvälls-, natt-, veckosluts- eller söckenhelgsarbete

För arbetsuppgifter vid bunden arbetstid betalas ersättningar enligt följande:

  • 25 procent av timlönen för arbete mellan kl. 18–22 och på lördagar
  • 50 procent av timlönen för arbete mellan kl. 22–7 och på söndagar och söckenhelger. 

Timlönen fås då man dividerar den ordinarie lönen med 125. För samma arbetstimme betalas arbetstidstillägg bara enligt en av grunderna.

12 veckor i lediga perioder

Det nya avtalet medför lika mycket ledighet för alla lärare i privata yrkesläroanstalter. Det nya avtalet tryggar sammanlagt tolv veckor ledighet och av dessa ska 6–8 veckor tas ut i maj-september.  

Av de lediga perioderna ska minst en period vara fyra veckor sammanhängande ledighet och de övriga i perioder om minst en vecka.

Lärarna i social- och hälsovårdsanstalter och i skogsbruks- och trähushållningsläroanstalter övergår stegvis till tolv veckors ledigheten så, att lärarna har tio veckor i lediga perioder under det första året då man övergår till årsarbetstid, följande år elva veckor och från tredje året framåt tolv veckor.

Läs mera om årsarbetstid

Tio frågor och svar om årsarbetstiden (fi)Nyhet: Privata yrkesläroanstalter övergår till årsarbetstid

 

Frågor om årsarbetstiden?

Berätta för oss hur du upplever årsarbetstiden inom yrkesutbildningen! Du kontaktar oss bäst med det här e-formuläret.

I ärenden som gäller den egna anställningen kontaktar du oss med kontaktformulär eller per telefon.


Usk-undervisningsskyldighet och helhetsarbetstid (i kraft fram till senast 31.7.2023)

I yrkesläroanstalter har man i regel 190 arbetsdagar som minskas av trettondag, första maj eller självständighetsdag som infaller på annan vardag än lördag. 

Lärarna med usk-arbetstid har två till fem utbildnings- och planeringsdagar.

De årliga usk-timmarna och övertimmarna ligger till grund för arbetstiden och lönen för lärarna i yrkesläroanstalter, handelsläroanstalter, läroanstalter för konst- och mediekultur samt sjöfartsläroanstalter.

Dela