Privata yrkesläroanstalter (EK, Bildningsarbetsgivarna)
Lärarna i privata i yrkesläroanstalter har antingen arbetstid baserad på undervisningsskyldighet, årsarbetstid eller helhetsarbetstid.
Lärarna i privata yrkesläroanstalter kan överföras till årsarbetstid från augusti 2019. I arbetstidssystemet finns en övergångstid på fem år fram till hösten 2023.
Arbetsgivaren beslutar om tidpunkten. I läroanstalterna diskuterar man tillsammans med förtroendemannen om frågor som gäller övergången; till exempel om uppgörandet av arbetsplaner och om arbetstidsuppföljningen.
Fördelen med den nya arbetstidsmodellen är att allt lärararbete beaktas; lönen motsvarar mängden arbete. Till årsarbetstiden räknas undervisning och handledning, för- och efterarbete, möten, utbildningar och alla andra arbetsuppgifter som åläggs läraren.
Årsarbetstidsavtalet ger också förutsättningar för att utveckla yrkesutbildningen eftersom man bättre än förr kan beakta lärarnas olika arbetsbilder och utveckla olika didaktiska och pedagogiska verksamhetsmodeller.
Varför övergår man till årsarbetstid?
Reformlagstiftningen förde mycket nytt med sig för yrkesutbildningen. Lärarnas arbetsbild har förändrats mycket och arbetet har blivit allt mångsidigare. I lönesättningen för lärare som har en arbetstid som baseras på undervisningsskyldighet, så kallad usk-arbetstid, utgör undervisningstimmar grund för lönen. I och med yrkesutbildningsreformen slopades begreppet undervisningstimmar i lagstiftningen, så undervisningstimmar fungerar inte längre som grund för lönen.
Under de senaste åren har arbetsuppgifterna ökat utanför undervisning och planering, men allt arbete har inte beaktats i lönen. Årsarbetstidsavtalet stöder yrkeslärarens nya arbetsbild och lön ska betalas för allt arbete. Avtalet möjliggör väldigt olika arbetsbilder. Problemet med det gamla lönesystemet är att om det saknas en lönegrund för en viss uppgift, uppstår en grå zon då läraren arbetar utan ersättning på egen tid.
Hur räknas arbetstiden för lärare?
Årsarbetstiden för en heltidsanställd lärare är minst 1 500 timmar och fördelar sig på cirka 40 kalenderveckor.
Vidare kan arbetsgivaren ålägga arbete ända upp till 1700 timmar. Arbete som överskrider 1 500 timmar ersätts enligt timme för timme-principen. Timlönen fås genom att dividera den ordinarie lönen med 125.
Om årsarbetstiden överskrider 1 700 timmar förutsätts en överenskommelse mellan läraren och arbetsgivaren och för de överskridande timmarna betalas en med 50 procent förhöjd timlön.
Arbetstiden för en deltidsanställd lärare kan variera allt mellan 800 och 1 500 timmar. En timlärare igen har färre än 800 timmar (eller färre än 20 timmar i veckan) och man tillämpar egna avtalsbestämmelser.
Arbetstid fördelas mellan bunden och icke-bunden arbetstid
Läraren kan för minst 25 procent av arbetstiden själv välja tid och plats för sitt arbete. Den icke-bunda arbetstiden/ansvarsarbetstiden kan till exemepl användas för att planera undervisningen eller till efterarbete.
Vid bunden arbetstid bestämmer arbetsgivaren tiden och/eller platsen för arbetet.
Arbetstidsanvändningen
Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan göras upp för varje lärare. Arbetstiden planeras antingen för kalenderåret eller läsåret helt beroende på hur arbetsgivaren har definierat läroanstaltens planeringsperiod.
Man planerar tillsammans med läraren hur arbetsuppgifterna fördelar sig i olika uppgiftshelheter som till exempel undervisning och planering, möten, projekt och övriga uppgifter.
I arbetstidsplanen antecknas det verkliga tidsbehovet för de olika uppgiftshelheterna och i alla helheter kan icke-bunden arbetstid ingå, alltså där läraren själv väljer tid och plats för. Minst 25 procent av årsarbetstiden ska vara så kallad ansvarsarbetstid.
Arbetstidsplanen följs regelbundet upp. Läraren ska kontakta sin närmaste chef ifall arbetstidsresursen inte motsvarar arbetssituationen. Arbetstidsplanen kan då ändras. Likaså om det kommer nya arbetsuppgifter under arbetsåret eller om uppgifter slopas.
Arbetstidsplanen omfattar också en plan för hur lediga perioder infaller.
Årsarbetstidsplanen utarbetas i samarbete mellan chefen och läraren. Arbetsgivaren har dock arbetsledningsrätt, det vill säga att det är arbetsgivaren som i sista hand fastställer mängden arbetsuppgifter och tidsresursen för dem. Planen ges till läraren innan arbetsperioden börjar, det vill säga läsåret eller kalenderåret.
Man följer den modell som lokalt har avtalats för arbetstidsuppföljningen. Läraren följer med att arbetstiden förverkligas och chefen granskar saken exempelvis varje månad.
Arbetstidsplanen följs upp för hela arbetsperioden. Planen kan vid behov justeras om den inte motsvarar lärarens verkliga arbetsbild.
Huvudregeln är att läraren inte kan ha en arbetsuppgift utan en anvisad arbetstidsresurs. Om arbetsgivaren har gett ett visst timantal för en viss uppgift har arbetsgivaren ansett att på den tiden fås tillräcklig kvalitet.
Ja, det kan den och då är det frågan om mertidsarbete. Om årsarbetstiden överskrids görs det alltid genom ändring av arbetstidsplanen eller med separat beordran om mertidsarbete. För mertidsarbete betalas minst samma ersättning som för det vanliga arbetet.
Kvälls-, natt-, veckosluts- eller söckenhelgsarbete
För arbetsuppgifter vid bunden arbetstid betalas ersättningar enligt följande:
- 25 procent av timlönen för arbete mellan kl. 18–22 och på lördagar
- 50 procent av timlönen för arbete mellan kl. 22–7 och på söndagar och söckenhelger.
Timlönen fås då man dividerar den ordinarie lönen med 125. För samma arbetstimme betalas arbetstidstillägg bara enligt en av grunderna.
12 veckor i lediga perioder
Det nya avtalet medför lika mycket ledighet för alla lärare i privata yrkesläroanstalter. Det nya avtalet tryggar sammanlagt tolv veckor ledighet och av dessa ska 6–8 veckor tas ut i maj-september.
Av de lediga perioderna ska minst en period vara fyra veckor sammanhängande ledighet och de övriga i perioder om minst en vecka.
Lärarna i social- och hälsovårdsanstalter och i skogsbruks- och trähushållningsläroanstalter övergår stegvis till tolv veckors ledigheten så, att lärarna har tio veckor i lediga perioder under det första året då man övergår till årsarbetstid, följande år elva veckor och från tredje året framåt tolv veckor.
Läs mera om årsarbetstid
Tio frågor och svar om årsarbetstiden (fi)Nyhet: Privata yrkesläroanstalter övergår till årsarbetstid
Frågor om årsarbetstiden?
Kontakta din förtroendeman om du har frågor angående din anställning. Du kan också kontakta OAJ-kansliet med ett e-formulär eller eller per telefon.
Usk-undervisningsskyldighet och helhetsarbetstid (i kraft fram till senast 31.7.2023)
I yrkesläroanstalter har man i regel 190 arbetsdagar som minskas av trettondag, första maj eller självständighetsdag som infaller på annan vardag än lördag.
Lärarna med usk-arbetstid har två till fem utbildnings- och planeringsdagar.
De årliga usk-timmarna och övertimmarna ligger till grund för arbetstiden och lönen för lärarna i yrkesläroanstalter, handelsläroanstalter, läroanstalter för konst- och mediekultur samt sjöfartsläroanstalter.