Undersökningsresultat om arbetsförhållandena inom utbildningssektorn

Det har skett än förändring till det sämre beträffande orken i arbetet. Orken är sämst i läroanstalter
som har drabbats av nedskärningar och där stora förändringarna har gjorts i arbetsinnehållet.

• Grundfinansieringen för utbildning, fostran och forskning måste vara tillräcklig för att de uppgifter som har ålagts ska kunna utföras. Finansieringen bör vara långsiktig och kontinuerlig. Reformernas påverkan på ekonomin och personalen måste utvärderas.
• I Finland borde man övergå från projektfinansieringar till långvariga, parlamentariska program som sträcker sig över regeringsperioderna och som förändrar verksamheten och förbättrar verksamhetens kvalitet. Man bör inte i onödan belasta anordnare av utbildning och fostran samt chefer och arbetsgemenskaper med projekt av engångsnatur.

Negativa företeelser i skolor, daghem och läroanstalter visar att utbildning, fostran och forskning inte är i skick vad gäller organisering och dimensionering. Inom utbildningssektorn borde arbetet fördelas jämnare och stressen och den skadliga belastningen minskas. För barn och unga borde problemsituationer kunna skötas effektivare än för nuvarande.

Lagstiftningen behöver ändras:

• Dimensioneringen av lärare-elever bör ingå i lagstiftningen för utbildning, fostran och forskning.
• I lagarna om grundläggande utbildning, småbarnspedagogik, gymnasieutbildning och yrkesläroanstalter bör utbildningsanordnarna åläggas att i yrkesövergripande samarbete följa upp och utvärdera barnens och elevernas förmåga till skolgång och studier.
• I lagen om grundläggande utbildning borde rektorerna ges rätt att i syfte att trygga säkerheten förvägra en elev rätt att delta i undervisning den aktuella dagen och även nästa dag.
• Lagen om elev- och studerandevård borde ändras beträffande fall där en elev eller studerande förvägras rätt att delta i undervisning. I dessa fall bör hälso- och socialvården utvärdera elevens eller studerandens samt familjens välmående och behov av stöd. Det borde också föreskrivas hur barn och unga snabbare ska få mentalvårdstjänster.
• I lagen om grundläggande utbildning och om yrkesutbildning behövs likadana bestämmelser om avstängning som redan finns i gymnasielagen. Behovet av en lagändring gäller situationer där eleven eller studeranden är föremål för polisens brottsundersökning och en avstängning är motiverad med hänsyn till det brott som hen misstänks för.
• I lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet behövs en bestämmelse som garanterar att all information som behövs för att tryggt anordna utbildning och undervisning löper mellan myndigheterna utan förhinder av sekretessplikten.

Lärarnas och chefernas arbete och arbetsbelastning har förändrats betydligt. Arbetstiden räcker inte till för alla uppgifter. Lärarnas och chefernas kunnande och yrkesskicklighet måste utvecklas så att de kan hantera utmanande och svåra situationer i arbetet.

• Lärarnas fortbildning är splittrad och lösryckt från grundutbildningen. Fortbildningens verkningar borde utvärderas. Lärarna behöver planenlig utbildning genom hela arbetskarriären. Fortbildningen bör utvecklas till konsekventa helheter för de olika lärar- och chefsgrupperna till stöd för att klara av förändringar i arbetet.
• Lärarutbildningen och utbildningen för cheferna i branschen måste omfatta bestående helheter för trygghet och välbefinnande.
• Det behövs ett lärarregister i Finland där man bland annat samlar uppgifter om fortbildning.

För närvarande utreds och utvärderas belastningsfaktorerna inte på så sätt som avses i arbetarskyddslagen. Man måste se till att cheferna och lärarna har tillräckliga resurser, arbetsbelastningen måste följas upp och arbetsmängden vid behov begränsas.

• Man måste i syfte att minska belastningsfaktorerna utveckla en utvärderingsmetod för sektorn för utbildning, fostran och forskning som skulle användas av arbetsgivaren tillsammans med personalen. OAJ föreslår att Undervisnings- och kulturministeriet åtar sig att utarbeta en utvärderingsmetod i brett samarbete.
• I arbets- och tjänstekollektivavtalen måste finnas bestämmelser om arbetstidsplanering och arbetstidsuppföljning för lärare och chefer.

Chefernas och ledningens agerande påverkar i hög grad lärarnas och arbetsgemenskapens välbefinnande och arbetsförmåga.

• För cheferna måste tillräcklig tid reserveras för personalledning och närvaro. Chefsarbetet måste dimensioneras så att en chef har högst 20 underlydande. Tid måste också ordnas för chefsutbildning.
• Basuppgiften för daghem, skolor och läroanstalter måste förtydligas.
• Ledningen av säkerhet, välmående, gemenskap och delaktighet bör ökas.
• Anvisningar för att leda hälsofrämjande arbete måste fås.

Osakligt bemötande, mobbning och våld förtär arbetsglädjen och påverkar arbetsgemenskapen negativt.

• Motsvarande nationella anvisningar som nyligen har getts för att motverka och förhindra sexuella trakasserier behövs också för att motverka och förhindra mobbning, trakasserier och våld. Anvisningarna bör tas i bruk på alla arbetsplatser. Det här ska tryggas med tillräcklig utbildning.