Endast var tredje person i Finland (34 %) förhåller sig optimistiskt till barnens och de ungas framtid. En klar majoritet (77 %) har ändå förtroende för att daghem, skolor och läroanstalter kan skapa en bättre framtid. Nästan alla (94 %) anser dessutom att utbildning av hög kvalitet är viktig också med tanke på säkerheten i vardagen.

Uppgifterna baserar sig på en medborgarundersökning av Taloustutkimus, där över 2 000 personer bosatta i Finland delade sina tankar om barnens och de ungas vardag och framtid samt om utbildningssystemet.

– OAJ värnar särskilt om barnens, de ungas och hela landets framtid. Därför ville vi med en omfattande enkät ta reda på vilka farhågor som finns kring barnens och ungdomarnas vardag, vilka lösningar som kan inge hopp och vad man tänker om utbildningen. Det är glädjande att det finns ett starkt förtroende i Finland för att utbildning, daghem, skolor och läroanstalter kan skapa en bättre framtid, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto.

Lösningar behövs för att skingra oron

Det finns idag många orosmoment beträffande barnens och ungdomarnas vardag. De största farhågorna gäller för mycket skärmtid (77 %), mental hälsa (73 %), mobbning (64 %), den offentliga ekonomin (64 %), möjligheterna till sysselsättning efter studierna (62 %) samt utbildningens kvalitet och resurser (62 %).

Rangordningen ändrades något när svarandena bedömde vad som oroar dem mest om tio år; mobbning sjönk på listan medan utbildningens kvalitet och resurser steg högre upp.

– Finland står vid ett vägskäl. Hela samhället och i synnerhet beslutsfattarna måste nu stanna upp inför dessa resultat. Många av de farhågor som skuggar framtiden för barn och unga samt hela landet kan lösas genom att säkerställa ett högklassigt utbildningssystem med tillräckliga resurser samt genom att värna om lärarnas ork och möjligheter att utföra sitt arbete på bästa sätt, säger Murto.

”Utbildning skapar kompetens och kompetens i sin tur sysselsättning och ekonomisk tillväxt”

Enkäten gick också närmare in på oron för utbildningssystemet. Åtta av tio (81 %) är bekymrade över försämrade grundläggande färdigheter och sjunkande läranderesultat. Sju av tio (71 %) oroar sig för utbildningens finansieringsnivå och nedskärningar samt för en alltför låg kravnivå (73 %), så att man kan gå vidare i utbildningssystemet utan tillräckliga kunskaper.

Bland de större utbildningsrelaterade farhågorna finns också minskningen av specialklasser och smågrupper (68 %), för stora gruppstorlekar (66 %) samt lärarnas arbetsbelastning och ork (66 %).

– Utbildning skapar kompetens och kompetens i sin tur sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Det förutsätter dock att vi tar hand om hela utbildningskedjan långsiktigt. OAJ anser att det ska utarbetas en parlamentarisk, långsiktig plan för att höja utbildnings- och kompetensnivån. För att det ska finnas hopp behövs klart samförstånd om vad Finland strävar efter jämte tidtabell, finansiering och åtgärder för att målen ska nås, betonar Murto.

Lärare uppskattas och utbildning skapar framtidstro

Vad skapar hopp om en bättre framtid för barn och unga? Enligt enkätundersökningen är de viktigaste faktorerna satsningar på familjers utkomst och sysselsättning (48 %), på småbarnspedagogik och utbildning (43 %) samt på mentalvårdstjänster (33 %).

Svarandena lyfter särskilt fram betydelsen av utbildade och behöriga lärare (92 %) och att hela utbildningskedjan håller hög kvalitet allt från småbarnspedagogik till universitet (91 %). 

Sju av tio anser också att det är viktigt att Finland återigen skulle nå toppen i internationella utbildningsjämförelser.

– Det är glädjande att så många lyfter fram betydelsen av utbildade lärare. I Finland måste vi värna om behörighetskraven för lärarna och för cheferna i branschen, säger Murto.

Taloustutkimus kartlade även förtroendet för olika aktörers vilja att skapa en bättre framtid för barn och unga. Mest litar man på daghem, skolor och läroanstalter (77 %). Svarandena upplever också att det är just daghem, skolor och läroanstalter som i detta nu satsar mest på att förbättra framtiden för barn och unga.

Svarandena gav i medeltal skolvitsordet nio för läraryrkets anseende.

– Uppskattningen för läraryrket och branschens dragningskraft måste tryggas genom att förbättra löneutvecklingen och arbetsförutsättningarna. Dessutom behövs ett lärarregister för att kunna förutse utbildningsbehovet och säkerställa att det finns tillräckligt många behöriga lärare, säger Murto. 

Det är värt att försvara utbildning

Endast var tredje person som bor i Finland litar på regeringens och riksdagens vilja att skapa en bättre framtid för barn och unga. Katarina Murto ser det som oroväckande om tilliten till politikerna urholkas.

– Även det här understryker behovet av att politikerna i stället för festtal och nedskärningar borde vidta konkreta åtgärder som skapar hopp och förtroende. Även i ett ekonomiskt stramt läge måste man våga investera i en bättre morgondag och i det som är värt att värna om i vårt land, säger Murto.

På frågan om vad som är värt att försvara i Finland och det finländska samhället, alltså sådant man inte får kompromissa med ens i ekonomiskt svåra tider, kom utbildning på första plats i undersökningen. 

– Det är fantastiskt att utbildning upplevs som det viktigaste att försvara. Finland står nu inför en verklig vändpunkt. Utbildningsfinansieringen har minskat under hela 2000-talet samtidigt som läranderesultaten och utbildningsnivån har sjunkit. Nu måste kursen ändras, säger Katarina Murto.

Den breda tillväxtdiskussionen söker lösningar

I slutet av mars samlas centrala samhällsaktörer och beslutsfattare till Den breda tillväxtdiskussionen för att söka lösningar på de farhågor som präglar framtiden för barn och unga. Tillväxtdiskussionen ordnas av OAJ tillsammans med fem betydande samhällsaktörer.

– Resultaten från den här undersökningen ger en värdefull grund. Nu är det dags att kavla upp ärmarna och hitta lösningar. Ansvaret för barnens och de ungas framtid är gemensamt, säger Katarina Murto.

Så här gjordes undersökningen

• Taloustutkimus gjorde undersökningen på uppdrag av OAJ. Åsikterna hos 15–74-åringar bosatta i Finland kartlades i Taloustutkimus internetpanel och i en separat enkät som riktades till personer med ett främmande språk som modersmål. Totalt deltog 2 093 respondenter.
• Undersökningen genomfördes i november–december 2025. Resultaten har vägts enligt region, ålder och kön.
• Som bakgrundsvariabler användes THL:s delaktighetsindikator samt värdesegmentering.
• Undersökningen har en konfidensnivå på 95 % och felmarginalen är plus eller minus 2,2 procentenheter.
• Som bilagor mer detaljerade resultat, bakgrundsuppgifter och forskningsgrafik (på finska).

Den breda tillväxtdiskussionen för att komma nå lösningar

• Den breda tillväxtdiskussionen den 31.3.2026 samlar centrala aktörer inom politik, utbildning, näringsliv, kultur, vetenskap och bildning kring viktiga framtidsfrågor; vilken betydelse har utbildning, kompetens och bildning som bärare av hopp och för att skapa hållbar välfärd och tillväxt för hela Finland?
• Alla kan följa diskussionen via direktsändning och delta i påverkansarbetet genom att ordna en kompetensdialog.
• Den breda tillväxtdiskussionen arrangeras gemensamt av Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ, Finlands Näringsliv EK, Finska Kulturfonden, Arbetshälsoinstitutet, Centralförbundet för Barnskydd samt Stiftelser och fonder rf.