Universitet och yrkeshögskolor bildar vårt högskolenät. Universiteten kännetecknas av vetenskaplig forskning medan yrkeshögskolorna är mera praktiskt inriktade på arbetslivet.
Vid både yrkeshögskola och universitet kan en lägre och en högre högskoleexamen avläggas. Efter högre högskoleexamen vid universitet kan man fortsätta till licentiat- eller doktorsexamen.
Vid universiteten undervisar experter i de olika ämnesområdena och många har forskarbakgrund.
Universitetslärarna har för sin del en lämplig examen och dessutom värdesätts pedagogiska studier, mångsidig undervisning samt förmåga att framställa undervisningsmaterial.
Av universitetslektorer förutsätts förutom lämplig examen även förmåga att ge kvalitativ undervisning som baseras på forskning och att handleda examensarbete.
Av undervisningspersonalen vid yrkeshögskolor förutsätts lämplig examen, digert kunnande som visas med arbetserfarenhet och därtill pedagogiska studier för lärare.
Arbete hemma och utomlands
Lärarna inom högskoleutbildningen arbetar vid universitet och yrkeshögskolor.
I arbetet kan också ingå arbetsperioder utomlands.
Vägen till högskoleundervisning
Av universitetslärare förutsätts i regel lämplig högre högskoleexamen. Av universitetslektorer förutsätts lämplig doktorsexamen.
Pedagogisk utbildning krävs inte idag av den undervisande personalen vid universitet, men pedagogiskt kunnande är önskvärt och framöver är det kanske en förutsättning.
Av lektor och timlärare i yrkeshögskola fordras lämplig högre högskoleexamen. Av överlärare fordras lämplig licentiatexamen eller doktorsexamen.
Av en överlärare, lektor och timlärare vars undervisningsuppgift huvudsakligen består av att ordna yrkesstudier, fordras dessutom minst tre års praktisk erfarenhet i uppgifter som motsvarar examen. Kravet på arbetserfarenhet gäller inte lärare i gemensamma ämnen som exempelvis språklärare.
För att arbeta som lärare i yrkeshögskola förutsätts vidare pedagogiska studier och pedagogisk kompetens.