Riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott har färdigställt sitt betänkande om ändringar i lagstiftningen om uppsägningsgrunder. OAJ har motsatt sig lagförslaget som skulle sänka tröskeln för att säga upp en arbetstagare. Nu vill man även sänka uppsägningströskeln för anställda i tjänsteförhållande. Det aktuella förslaget rör arbetsavtalslagen och lagen om sjöarbetsavtal.

– Nu får det vara nog med försämringar i arbetslivet och en total rubbning av arbetslivsbalansen. Vi behöver sysselsättning och ekonomisk tillväxt, men det finns absolut ingen grund för att försvaga uppsägningsskyddet i tjänsteförhållanden. Är ingenting tillräckligt, frågar OAJ:s ordförande Katarina Murto.

Regeringen motiverar lagändringen med att den ska främja sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Enligt regeringens proposition är effekterna på sysselsättning, produktivitet och tillväxt ändå små eller svåra att påvisa. Att utvidga förslaget till att omfatta tjänsteförhållanden kan därför inte motiveras utifrån lagens ursprungliga syften.

– En tjänsteinnehavare utövar offentlig makt i sitt arbete, alltså fattar beslut som påverkar människors rättigheter och skyldigheter. Ett tjänsteförhållande medför också fler skyldigheter och större ansvar än ett arbetsavtalsförhållande, påminner OAJ:s juridiska direktör Ulla Walli.

En person i tjänsteförhållande måste alltså ha ett starkare uppsägningsskydd än en arbetstagare med arbetsavtal.

OAJ har redan tidigare konstaterat att det inte finns något behov av ny lagstiftning.

– Enligt nuvarande lag kan arbetsgivaren säga upp en arbetstagare som väsentligt bryter mot eller försummar sina skyldigheter i arbetet. Problemet är arbetsgivarnas ovilja och oförmåga att hantera processen korrekt. Det är ingen anledning till att försvaga alla löntagares anställningstrygghet, konstaterar Walli.

Härnäst behandlas lagförslaget i riksdagens plenum utifrån arbetslivs- och jämställdhetsutskottets betänkande.