Varje åldersklass har sin egen pensionsålder. Du hittar mera information om pensionsålder till exempel på Kevas webbplats.
Yrkesbaserad eller personlig pensionsålder
Många lärare har någon särskild pensionsålder som baserar sig på antingen deras val eller antalet arbetsår.
Den vanligaste är 60 år, som är pensionsåldern för klasslärare inom grundläggande utbildning och som baserar sig på val. Specialklasslärarna inom grundläggande utbildning har haft möjlighet att välja 55 år som pensionsålder, men speciallärarnas pensionsåldrar varierar dock stort. De här lärargrupperna lyder under statens pensionslag.
Inom ramen för statens pensionslag har dessutom många gymnasielärare och sådana som inte valt pensionsålder en personlig pensionsålder på 63–65 år. Hit hör också universitetslärarna.
I det kommunala pensionssystemet, dit merparten av yrkeslärarna och lärarna inom småbarnspedagogiken hör, finns personliga pensionsåldrar som har beräknats som vägt medeltal av den gamla yrkesbaserade pensionsåldern och den rådande allmänna pensionsåldern.
Trots att de gamla lagarna om statliga och kommunala pensioner slogs samman till den nya pensionslagen för den offentliga sektorn i början av 2017 är statens och kommunens pensionssystem fortfarande åtskilda och har avvikande förmåner.
Intjänade pensioner för särskilda pensionsåldrar
Särskilda pensionsåldrar var bättre i jämförelse med privata sektorn beträffande pensioner som intjänats före 1995. Om man är kvar i ett arbete som lyder under samma pensionslag fram till sin pensionsålder behåller man både sin särskilda pensionsålder och den bättre intjänade pensionen. Från år 2025 kan det inte längre blir försämringar i den intjänade individuella pensionen.
Även om det blir ett avbrott i anställningsförhållandet består de gamla förmånerna om personen förtjänar en viss minimisumma i ett arbete inom sitt eget pensionssystem.
Det här betyder i praktiken att en lärare i den grundläggande utbildningen eller gymnasiet kan byta från en uppgift till en annan och behålla sina gamla förmåner, om hen till största delen håller sig till arbeten som lyder under lagen om grundläggande utbildning eller gymnasielagen.
En yrkeslärare kan i sin tur också byta till andra uppgifter inom kommunsektorn och behålla sina pensionsförmåner, om läraren redan från början har hört till det kommunala pensionssystemet.
Speciallärarnas situation är mer komplicerad: i synnerhet för dem som i tiden arbetat som klasslärare och valt 60 år som pensionsålder och senare har börjar arbeta som specialklasslärare, vilket berättigar till pensionsåldern 55 år. De måste få ihop sammanlagt 30 anställningsår, av vilka 15 år varit i klassformig specialundervisning. Samma gäller delvis också specialskolrektorer.
Fackombuden ger mera information om hur pensionen tjänas in.
Pensionsreformens inverkan på pensionsåldern
Utvalda yrkesbaserade pensionsåldrar höjdes från och med 2018 med högst två år i enlighet med uppnåendet av pensionsåldern. De personliga pensionsåldrarna höjdes inte.
När läroanstaltens huvudman byts
När huvudmannen som upprätthåller en läroanstalt byts, kan det få en betydande inverkan på personalens pension, för förändringen kan medföra att man börjar tillämpa en annan pensionslag.
Då avbryts det anställningsförhållande som följt statens eller kommunens pensionslagar före den föreskrivna pensionsåldern, vilket kan leda till att pensionsåldern stiger och att de intjänade pensionerna som var bättre än i det privata systemet skärs ner.
Övergången från det offentliga till det privata pensionssystemet kan alltid innebära stora förluster av förmåner.
Det här måste förhindras i första hand genom att ordna förändringarna så att flyttning mellan pensionssystem undviks, genom tilläggspensionsordningar eller annan kompensation.
I vissa fall kan det krävas speciallagstiftning för att trygga förmånerna och då måste behandlingen av ärendet inledas i god tid.