Arbetsmängden har ökat rejält för gymnasielärarna. På sju år har allt annat arbete ökat förutom undervisningen. Det här visar den gymnasieenkät som publicerades idag. OAJ föreslår hur problemen ska åtgärdas.
OAJ har kartlagt bland gymnasielärarna hur resursnedskärningarna har påverkat undervisningen och hur handledning, stöd för lärandet och samarbetet med högskolorna fungerar. Svaren publicerades idag den 6 april. Svaren har också jämförts med den föregående undersökningen som gjordes år 2011.
OAJ:s sakkunniga Tuomo Laakso är bekymrad över resultaten. På sju år har exempelvis lärarnas arbetsmängd ökat rejält.
– Jämfört med förra undersökningen har allt annat arbete ökat förutom att hålla lektioner. Särskilt har arbetet med utvärdering, studentskrivningar och planering av lektionerna ökat. Speciellt i stora gymnasier ger studentskrivningarna mera arbete, berättar Laakso.
Enkäten visar att lärarna är aktiva med att utveckla sitt kunnande. De deltar i högre grad än tidigare i fortbildning, men allt oftare sker det utanför arbetstiden.
– Närmare 40 procent av svarandena uppger att de har utbildat sig på egen tid. Lärarnas fortbildning är oerhört viktig och arbetsgivaren måste se till att fortbildning kan ordnas under arbetstid, säger Laakso.
Ett sätt att knyta an kunskapsutveckling till en del av skolvardagen är att öka antalet tutorlärare. Nu finns tutorlärarverksamhet endast i ungefär hälften av gymnasierna.
– OAJ önskar att man skulle få tutorlärare till alla gymnasier för att stärka det digitala kunnandet, främja den pedagogiska diskussionen och utveckla ämnesöverskridande undervisning, konstaterar Laakso.
Grupperna har blivit större
OAJ:s enkät visar att gruppstorlekarna har blivit större i alla ämnen och särskilt i stora gymnasier. Från år 2011 har grupperna vuxit med 4–17 procent i alla gymnasier förutom i de små.
Var sjätte lärare uppger sig undervisa grupper med fler än 30 studerande. Den genomsnittliga gruppstorleken var i februari omkring 25.
– I stora skolor är grupperna märkbart stora. 19 lärare uppgav att de undervisar en grupp på över 50 studerande, säger Laakso.
Lärarna berättade att stora grupper belastar den individuella bedömningen, mängden utvärdering, planering av undervisningstimmarna och ger problem med arbetsron.
Kan nya gymnasielagen hjälpa upp situationen?
Lärarna erfar att studerandenas behov av stöd har ökat under de senaste åren. Resurserna för att erbjuda stöd har däremot inte ökat. I regel finns det redan en speciallärare i alla stora gymnasier, men 60 procent av lärarna i dessa upplever att resurserna för specialundervisning är otillräckliga.
– I cirka vart femte gymnasium erbjuds ingen specialundervisning alls, säger Laakso.
OAJ påminner om att speciallärare behövs i gymnasierna för att ge individuellt stöd och en del specialundervisning. Enligt OAJ:s enkät går nu speciallärarens tid åt till att upptäcka svårigheter med läsning och skrivning och skriva utlåtanden över läs- och skrivsvårigheter för att ordna specialarrangemang i studentskrivningarna.
Förslaget till ny gymnasielag behandlas av statsrådet under nästa vecka och lämnas till riksdagen ännu i vår. OAJ:s utbildningsdirektör Heljä Misukka väntar att lagen ska hjälpa upp situationen.
– Enligt våra uppgifter omfattar lagförslaget rätten till specialundervisning och individuell studiehandledning, vilket kännbart skulle förbättra situationen. Lagstiftningsvägen skulle specialundervisning bli en rättighet för alla studerande, säger Misukka.
Mycket att utveckla i samarbetet med högskolorna
36 procent av gymnasierna samarbetar med universitet och 12 procent med yrkeshögskolor. 30 procent av gymnasierna erbjuder studerandena möjlighet att avlägga högskolestudier. I de stora städerna är det bara 9 procent av gymnasierna som samarbetar med yrkeshögskolor.
– Det finns redan nu fint samarbete som det skulle vara bra att kartlägga för att sprida modellerna vidare. Det behövs mycket mera samarbete i framtiden för att den nya gymnasielagen ska förverkligas på önskvärt sätt och så att varje gymnasieelev ska få en liten inblick i hur det i praktiken är att studera i en högskola, säger Heljä Misukka.
OAJ:s fem förslag om hur problemen ska åtgärdas
- Gymnasiets finaniseringsunderskott måste korrigeras
- Gruppstorlekarna måste hållas i schack – högst 20 elever per lärare.
- Tid behövs för att stöda lärandet, för undervisning och för att bemöta studerandena.
- Tutorlärare som resurs i gymnasiereformen.
- Specialundervisning och studiehandledning måste stärkas.
OAJ:s enkätundersökning gjordes i februari 2018. Närmare 600 lärare i gymnasier runt om i landet deltog. Läs om undersökningen i sin helhet här (fi).