• logo
  • logo
Arbetsmiljö

OAJ och YLL har kartlagt: Universitetsarbetet är splittrat och lönerna stampar på stället

08.11.2019 - 13:25 Pressmeddelande
Illustration

Lönerna för universitetspersonalen i undervisningsuppgifter stampar på stället och arbetet splittras. Välbefinnandet i arbetet skulle förbättras av bättre lön, flera anställda och tydligare karriärvägar. Det här framgår av en medlemsenkät som  OAJ och YLL har gjort.

YLL-medlemmarna gillar sitt arbete om de har möjlighet att fokusera på det. Dålig löneutveckling och små möjligheter att avancera i karriären väcker missnöje.

Det här framgår av den medlemsenkät som Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ och Förbundet för undervisningssektorn vid universiteten YLL har gjort. Enkätresultaten publicerades idag den 8 november på OAJ:s universitetsdagar i Helsingfors.

– Enkäten visar att löneutvecklingen har varit dålig i undervisningsbetonade uppgifter. Lönesystemet fungerar inte eftersom det inte tillräckligt beaktar hur undervisningen utvecklas och inte heller meriter i undervisningsarbetet, berättar Hanna Tanskanen som är ombudsman i universitetsärenden vid OAJ.

YLL:s ordförande Santeri Palviainen är inne på samma linje. Han önskar bättre karriärmöjligheter för de anställda i undervisningen.

– Det behövs tydliga karriärvägar för universiteten. Man måste också kunna avancera med undervisningsmeriter i arbetsgemenskapen. Undervisning bör beaktas bättre som en lönepåverkande faktor, konstaterar Palviainen.

Motstridiga förväntningar på arbetet

Lärarna upplever att det riktas motstridiga förväntningar på arbetet. Närmare 80 procent av svarandena anser att undervisningsmeriter varken främjar avancemang i universitetskarriären eller löneutvecklingen.

I dagens läge krävs forskning för att främja karriären och löneutvecklingen, men det är svårt att få forskning att rymmas med i arbetsplanen. Lärarna har blivit tvungna att också få med andra arbeten i planerna än undervisning, forskning, utvecklingsuppgifter och administrativa uppgifter.

– Det är svårt att hitta tid för forskning och många forskar på fritiden. Särskilt bland universitetslektorerna är forskningstiden den som överskrider arbetstiden. En del får tid för att forska endast genom att delta i forskningsprojekt eller med hjälp av extern finansiering, berättar Tanskanen.

Det råder också skillnader mellan hur universiteten beaktar webbaserad undervisning och flerformsundervisning.

– Vid en del universitet beaktar man inte att undervisningsformerna ändras och därför kan man inte rätt uppskatta de olika uppgifternas andel i arbetsplanerna.

Hur lösa problemen

Tanskanen menar att enkätresultaten inte är överraskande för man har redan tidigare pekat på samma problem. Så nu är det hög tid att man på allvar åtgärdar missförhållandena. Man måste få tillräcklig ersättning för sitt arbete och det måste sättas gränser för arbetet. På basis av enkätsvaren är det särskilt universitetslektorerna som nu har för mycket jobb.

OAJ och YLL kommer med åtgärdsförslag på hur man kan göra universitetsarbetet mer lockande och få personalen att må bättre i arbetet.

– Receptet är bättre lön, tydligare karriärvägar och att forskningsarbete möjliggörs för undervisningspersonalen, säger Tanskanen.

Det finns goda exempel

Tanskanen är nöjd över att man äntligen åtminstone vid universiteten i Tammerfors, Jyväskylä, Uleåborg och Östra Finland har börjat fundera på karriärmodeller och undervisningsmeriter.

Under universitetsdagarna presenteras hur karriärutvecklingen och undervisningsmeriter fungerar vid Hanken, Helsingfors universitet och Konstuniversitetet.

OAJ och YLL kartlade

  • Enkäten gjordes i början av år 2019. Svarsprocenten var 24,5 med 346 svar.
  • Av svarandena var cirka en tredjedel universitetslektorer. Bland övriga svarande finns bland andra universitetslärare, biträdande professor och timlärare.
  • Universitetslektorernas svar skiljer sig en aning ur mängden. Över hälften upplever att de har för mycket arbete.
  • Läs mera om enkätsvaren här.