OAJ:s digiundersökning: Lärarna har för få digitala verktyg och för stor arbetsbörda

Var sjunde grundskollärare saknar digitala verktyg som arbetsgivaren står för. I gymnasiet saknar var tionde lärare digitala arbetsverktyg.

Bristen på digitala verktyg som arbetsgivaren erbjuder visar tydligt på hur ojämnt digitaliseringen framskrider inom utbildningen. Lärarna måste också använda egen utrustning i arbetet. Var fjärde använder sin egen bärbara dator och hälften använder sin egen smarttelefon för att sköta sina arbetsuppgifter.

Kartläggningen visar ändå att det har skett en förbättring - för tre år sedan hade endast 60 procent av lärarna en bärbar digital enhet som arbetsgivaren stod för. OAJ och digitala språget

Uppgifterna framgår av en utredning som OAJ publicerade idag. Informationen samlades in hösten 2018.

Digitala redskap har ökat effektiviteten men också arbetsbelastningen

Användningen av digitala läromedel har blivit klart vanligare inom loppet av några år. Mer än 60 procent av lärarna säger att de regelbundet använder digitalt utbildningsmaterial. Särskilt i gymnasiet har användningen av elektroniska lärmiljöer blivit vanligare.

Cirka 70 procent av lärarna och rektorerna uppger att digitala verktyg har ökat effektiviteten i arbetet. Å andra sidan upplever en klar majoritet av svarandena att användningen av digitala verktyg har ökat arbetsmängden, arbetsbelastningen och arbetstiden.

- Tyvärr är arbetseffektiviteten som uppnås skenbar ifall arbetsbelastningen samtidigt ökar. Det är också förargligt att rektorer och lärare knappast har någon möjlighet att påverka hurdana digitala verktyg som anskaffas, säger Jaakko Salo som är utvecklingschef vid OAJ.

Lärarnas fortbildning bristfällig

Lärarna har inte fått tillräcklig utbildning och handledning i att använda digitala verktyg. Lärarna upplever brister speciellt i införandet av digitala lärmiljöer och i introduktionen av öppna och kommersiella läromedel.

Trots att rektorerna har fått utbildning, särskilt i användningen av administrativa program, upplevde var fjärde rektor att utbildningen som fåtts var otillräcklig. Rektorerna använde mest Wilma, e-post samt olika program för kansli och administration.

- Trots all kritik ses Wilma som ett användbart och lättanvänt program. Även om kontakten mellan hem och skola uppfattas ha blivit intensivare i och med digitala verktyg upplever man också att diskussionen har blivit mer kritisk och det här är oroande, säger Salo.

Positiv inställning till digitaliseringen

Över 90 procent av svarandena är i stort sett positiva till digitaliseringen. Lärare och rektorer ser också en positiv framtid för digitaliseringen. Endast ungefär var tionde respondent är inte entusiastisk över att ta i bruk digitala verktyg.

En del respondenter anser att digitaliseringen har fått för stor vikt då utbildningen har utvecklats. Å andra sidan ser cirka 40 procent av svarandena gärna ökade investeringar i digitaliseringen. Särskilt rektorerna väntar på tilläggssatsningar.

OAJ:s teser

OAJ anser att man måste beakta underhåll, program, läromedel och användarutbildning vid anskaffning av digital utrustning. Vidare bör en nationell miniminivå med bindande kvalitetskriterier fastställas för digitaliseringen och varje lärare ska ha en egen digital bärbar enhet som arbetsgivaren bekostar.

Läs flera av OAJ:s åtgärdsförslag i den färska publikationen Toimivaa digitalisaatiota!

Text: Maija-Leena Nissilä
Bild: Leena Koskela