• logo
  • logo
Utbildningskvalitet

Reformtakten ökar inom utbildningen

27.05.2019 - 14:51 Nyheter
Illustration

Det gångna läsåret har förändrat utbildningen på alla sektorer. Många reformer har inletts redan innan de tidigare har slutförts och utöver de stora reformerna har det pågått talrika nationella och lokala utvecklingsprojekt.

Även om många av reformerna har varit önskade utgör den snabba takten en utmaning för lärare och chefer.

– Utbildningen ska leva i tiden, vara smidig och förnya sig. Men om utvecklandet är en enda projektruljangs och finansieringen inte räcker till ens för att få den grundläggande verksamheten att gå runt finns det en risk för att man inte når reformernas uppställda mål. Mitt bland alla förändringar måste man bättre se till att lärarna orkar och trivs i arbetet, säger Suvi Pulkkinen, som är OAJ:s sakkunniga inom utbildningspolitik. Hon hoppas att nästa läsår ska föra med sig arbetsro och långsiktighet i utvecklingsarbetet.

Suvi Pulkkinen sammanställde en lista över de förändringar som skett på de olika utbildningsstadierna under läsåret.

Nya lagen om småbarnspedagogik trädde i kraft

Den nya lagen som trädde i kraft i början av läsåret betonar lärarens roll och småbarnspedagogiken som en del av lärstigen. Lagen förtydligade daghemspersonalens beteckningar så att de motsvarar utbildningsbakgrunden, samtidigt som andelen högskoleutbildade ökar på daghemmen. Daghemsföreståndarna ska i fortsättningen ha magisterexamen i pedagogik. Lagen förstärkte inte barnets rätt till särskilt stöd.

OAJ:s påverkansarbete hade stor betydelse för den nya lagen. Den innehåller flera av OAJ:s långvariga och viktiga mål.

Undervisningen i A1-språket tidigareläggs hösten 2020

Regeringen har fattat beslut om att utöka minimiantalet timmar i den grundläggande utbildningen med två timmar. I fortsättningen inleds undervisningen i det första främmande språket redan i de lägsta årskurserna. Reformen träder i kraft 2020 men utbildningsanordnaren kan införa den nya timfördelningen i språkundervisningen redan i höst.

Grunderna för den nya läroplanen med avseende på de yngsta elevernas språkundervisning blev färdiga i maj. Tidigareläggningen av A1-språket och tilläggstimmarna är ett viktigt steg i att stärka finländarnas språkreserv.

Den nya läroplanen som togs i bruk 2016 kommer från och med hösten att omfatta alla årskurser. För åk 7–9 infördes den nya läroplanen stegvis 2017, 2018 och 2019. I början av innevarande läsår inleddes också arbetet för att utveckla utvärderingen av den grundläggande utbildningen.

Gymnasiereformen framskrider

Den nya gymnasielagen syftar till att öka gymnasiets attraktionskraft som en allmänbildande utbildningsform som ger behörighet för fortsatta studier vid högskolorna. Genom lagen vill man stärka utbildningens kvalitet och göra övergången från studier från andra stadiet till högskoleutbildning smidigare. Den nya gymnasielagen träder i kraft i höst medan de nya läroplanerna gör det först i augusti 2021.

OAJ anser att reformen är bra men hoppas på en bättre arbetsro för gymnasiets grundläggande arbete. Vi deltar starkt i arbetet för att revidera grunderna för läroplanen och för fram undervisningssektorns perspektiv i det.

Utvecklingen av studentexamen och studerandeurvalen fortsätter

I vår utfördes proven också i de sista läroämnena i studentexamen digitalt. Reformen av studentexamen fortsätter dock. I februari antog riksdagen en ny lag som träder i kraft delvis redan i höst. Den innebär bland annat fler möjligheter för examinanderna att ta om prov och ändrade specialarrangemangen för proven. Strukturen för studentexamen ändras för de examinander som börjar avlägga den våren 2022 eller senare.

Från och med 2018 har man inte fått förutsätta långvariga preparationskurser inför högskolornas urvalsprov, och från och med nästa år sker studerandeantagningen i huvudsak utgående från betyg. Även efter det kan sådana sökande, som inte kan antas utgående från betyg, delta i inträdesprov.

Reformen av yrkesutbildning pågår

Reformlagen som trädde i kraft 1.1.2018 innebar en grundläggande revidering av yrkesutbildningen. Den bland annat avskaffade gränserna för yrkesutbildningen för unga och vuxna och utbudet, finansieringen och styrningen av utbildning fördes samman till en helhet vid Undervisnings- och kulturministeriet. Det här läsåret har i stor utsträckning ännu handlat om att omsätta reformen i praktiken.

Examensstrukturen i yrkesutbildningen revideras avsevärt och de nya strukturerna infördes överallt senast i början av året. Grunderna för de nya examina har utarbetats på ett sätt som gör att reformerna träder i kraft stegvis.

Reformlagens ambitiösa mål i kombination med en kännbart minskad finansiering har kraftigt präglat yrkesläroanstalternas vardag och inneburit en belastning för personalen.

Studerandeurvalet till yrkesutbildningen ändrades så att sökande som tidigare har fått 0 poäng i inträdes- eller lämplighetsprovet kan lämnas utan studieplats i branscher med specifika hälsokrav (s.k. SORA-branscher).

Högskolornas finansiering måste fås långsiktigt i skick

De ändringar i universitetslagen och yrkeshögskolelagen som hänför sig till Visionen för högskoleutbildningen och forskningen 2030 trädde i kraft vid årsskiftet. Lagändringarna ger högskolorna nya möjligheter för kontinuerligt lärande och beställningsutbildning. Studerandeurvalet ändrades i fråga om överflyttade studerande och separata antagningar.

En vägkarta har gjorts upp för genomförandet av högskolevisionen och utvecklingsarbetet har inletts utgående från den. Högskolevisionen är ett resultat av ett omfattande samarbete. I stället för en rörig högskolepolitik behövs nu engagemang och satsningar för att uppnå de gemensamt fastställda målen.

Tammerfors universitet och Tammerfors tekniska universitet gick samman till Tammerfors universitet vid årets början.

Fria bildningsarbetet och grundläggande konstundervisningen följer med sin tid

Från början av 2018 har medborgar- och arbetarinstituten kunnat ordna en ny slags utbildning i läsfärdighet för vuxna invandrare.

I den grundläggande konstundervisningen trädde den nya läroplanen i kraft i början av det gångna läsåret. Elevens roll i pedagogiken blev starkare. Eleven får lära sig att lära sig, själv sätta upp mål och styra sina studier enligt dem.