• Opettaja-tidningen logo
  • OAJ-areena logo

Speciallärarna i gymnasiet kan övergå till årsarbetstid från och med hösten

22.05.2019 - 11:05 Nyheter
Illustration

Speciallärare i kommunala gymnasier kan övergå till årsarbetstid från och med augusti. Vidare har speciallärarna möjlighet till arbetstid som baseras på undervisningsskyldighet. Det nya avtalet påverkar inte andra lärare i gymnasiet. Specialläraren Heli Ketovuori ser positiva möjligheter med årsarbetstid så länge som man beaktar särdragen i speciallärarnas arbete.

Från och med i höst kan speciallärare i de kommunala gymnasierna övergå till årsarbetstid. Det nya separata tjänstekollektivavtalet som OAJ och Kommunarbetsgivarna KT har avtalat om träder i kraft 1.8.2019. Avtalet gäller endast speciallärare, inte andra lärare i gymnasiet.

Speciallärarna har också möjlighet att följa UKTA:s arbetstidssystem som baserar sig på undervisningsskyldighet, så kallad usk-arbetstid. Det är arbetsgivaren som bestämmer vilket arbetstidssystem som ska följas vid anställningen av speciallärare. Usk-arbetstid kan komma på fråga exempelvis då när specialläraren arbetar både i grundskolan och i gymnasiet.

Speciallärarna i gymnasiet kan redan tidigare ha haft möjlighet till årsarbetstid som har ingåtts med lokala avtal. Situationen är för dem alltså oförändrad jämfört med tidigare.

Begynnelselönen för en speciallärare med årsarbetstid i gymnasiet är 3 857,13 euro i dyrortsklass I och 3 825,06 euro i dyrortsklass II.

Arbetstiden granskas på årsnivå

Enligt det avtal som träder i kraft i höst har en heltidsanställd speciallärare i gymnasiet en årsarbetstid på 1 624 timmar. Specialläraren kan själv besluta om tid och plats för 424 timmar och den här arbetstiden används till exempel för att förbereda stöd för lärandet och specialundervisningen. 1 200 timmar är sådan arbetstid som arbetsgivaren beslutar om.

En speciallärare med årsarbetstid har 190 elevarbetsdagar. Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på en arbetsdag, minskar arbetstiden med sju timmar för varje sådan helgdag från de 1200 timmarna.

Under sommaravbrottet kan arbete inplaceras endast om man har avtalat om saken tillsammans med förtroendemannen och då maximalt 30 timmar per sommar. Sådant arbete kan till exempel vara att skriva utlåtanden åt studerande som ansöker till universitetet.

Arbetsuppgifterna skrivs in i arbetstidsplanen

Före läsårsstarten gör man upp en arbetstidsplan för specialläraren och arbetsuppgifterna för läsåret antecknas i planen. Man följer upp hur planen förverkligas och läget utvärderas i slutet av höst- och vårterminen.

Ålagda uppgifter kan slopas eller ändras om man under läsåret konstaterar att den fastställda planen bör justeras.

Stöd för en smidig övergång

Specialläraren Heli Ketovuori arbetar i fem olika gymnasier i Åbo. Hennes arbetstid baseras i dag på undervisningsskyldighet, men planen är att speciallärarna i Åbo övergår till årsarbetstid om ungefär ett år.

– Jag tror att arbetstidsmodellen passar oss bra eftersom vårt arbete är så mycket mera än att undervisa. Jag ser positiva möjligheter med årsarbetstid så länge som man beaktar särdragen i speciallärarnas arbete. Yrkeskåren borde också stå så enad som möjligt vid övergången så att lärarna kan stödja varandra, säger Ketovuori.

Hon anser att det är viktigt att lärarna får tydlig information om den nya arbetstidsmodellen.

– OAJ borde ge rekommendationer om hur modellen bör tillämpas lokalt.

OAJ kommer vid behov att ge anvisningar och stöd till det lokala planet då nya systemet tas bruk.

Den nya gymnasielagen stärker studerandenas rätt till specialundervisning

I augusti träder också den nya gymnasielagen i kraft. Den nya lagstiftningen tryggar studerandena specialundervisning i högre grad än tidigare. Heli Ketovuori önskar att speciallärarnas arbetsbild i grundskola och gymnasium närmar sig varandra i och med lagändringen.

– Förhoppningsvis kommer kompanjonlärarskap också att öka med ämneslärarna i gymnasiet.

I detta nu delar Ketovuori arbetsbördan med en annan speciallärare. Tillsammans har de cirka fyra tusen studerande, för årligen börjar cirka 1 200 nya studerande i gymnasierna i Åbo.

– Vi har många studerande inom specialundervisningen men resurserna är knappa. Lagen borde också definiera en specialläraresurs, det vill säga hur många studerande en speciallärare kan ha, summerar Heli Ketovuori.

Text: Sara Juntunen
Bild: Leena Koskela