Yrkesutbildningsreform utan pengar ökar studieavhoppen
Goda planer urvattnades och istället blev arbetet en överlevnadskamp. Det här var yrkeslärarnas erfarenheter drygt ett år efter att yrkesutbildningsreformen trädde ikraft. Orsaken var de nedskärningar som gjordes samtidigt med reformen.
– Det är bråttom att nu konkret visa uppskattning för yrkesutbildningen, yrkeslärarna och unga yrkesstuderande om man vill höja sysselsättningsgraden till regeringens mål på 75 procent och åtgärda kunskapsbristen. De 235 miljoner euro som utlovas i regeringsprogrammet måste genast fås i användning för att öka antalet lärare och antalet undervisningstimmar, säger Olli Luukkainen som är ordförande för Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ.
En enkätundersökning som gjordes bland yrkeslärarna i februari visar att reformen också medförde stora problem främst på grund av penningbrist. Under de senaste åren har bland annat antalet lärare minskat med 1 600 och undervisningstimmarna minskat med en femtedel.
Lärarna som svarade på enkäten uppgav att för ett kompetenspoäng ges 13–15 timmar undervisning. År 2010 fick yrkesstuderande vanligen 18,5 timmar undervisning per kompetenspoäng. Undervisningen har alltså minskat med 20–25 procent. Samma uppgifter framgår i statistik från Utbildningsstyrelsen.
– Lagen tryggar att varje elev ska få undervisning av lärare, studiehandledning och stöd vid behov. En reform utan pengar och utan fastställd omfattning av kompetenspoängen resulterar i att undervisningen helst styrs av ekonomiska villkor, konstaterar Luukkainen.
Specialundervisningens tillstånd alarmerande
Enkäten visar att specialundervisningen inom yrkesutbildningen är till och med alarmerande dålig. Endast 10 procent av respondenterna uppgav att läroanstaltens speciallärarresurs var tillräcklig. Dessutom uppgav 84 procent att studerandenas stödbehov har ökat.
– Lärarnas enkätsvar visar tydligt att elever som fått effektiverat stöd i grundskolan drabbas av de nuvarande knappa resurserna i yrkesutbildningen. Om man inte snabbt korrigerar situationen i läroanstalterna och på det riksomfattande planet kommer avhoppen att öka. Särskilt invandrare och vuxna avbryter studierna ifall lärare saknas, säger Luukkainen.
Lärarnas ork prövas
En reform medför nya arbetssätt. Lärarna drabbas av den största pressen och många upplever att orken prövas. Det är också stressande att uppleva att man inte kan utföra arbetet så bra som man skulle önska. Vidare belastas lärarna av problem som studerandena tampas med.
I en del läroanstalter har reformen genomförts i god anda med personalen. Den kontinuerliga ansökan fungerar bra när den anpassas till de olika studieinriktningarna. I en del branscher antas till exempel studerande endast vid periodbyte, medan man i andra kan inleda studierna när som helst.
– Då nya vindar blåser är gott ledarskap, lyhördhet och att delaktiggöra personalen avgörande. Och alldeles särskilt om resurserna är knappa, säger Luukkainen.
OAJ har utlyst välmående i arbetet som temaår för pågående läsår. Också arbetsgivare utmanas att satsa på arbetsvälbefinnande.
– Jag önskar att alla utbildningsanordnare inom yrkesutbildningen antar utmaningen, säger Olli Luukkainen.
Länkar:
Enkätresultaten (fi)SammanfattningUtmaning till arbetsgivarna