• Opettaja-tidningen logo
  • OAJ-areena logo

OAJ:s kartläggning: Distansundervisningen fungerar överlag bra, men enstaka elever och studerande har svårigheter

23.04.2020 - 09:02 Pressmeddelande
Illustration

Lärarna har för det mesta lyckats nå sina elever och studerande även under undantagsarrangemangen. Lärarna uppger att de använder mycket tid på att kontakta enskilda elever och studerande med individuella meddelanden och samtal. Ändå uppger cirka 70 procent av lärarna i grundskolan, gymnasiet och yrkesläroanstalter att det finns enstaka elever som inte alls kan nås eller bara oregelbundet.

Frågan om huruvida elever och studerande nås eller inte kan nås, hänger också ihop med den dagsaktuella frågan om skolornas öppnande.

–  Majoriteten nås riktigt bra, svårigheterna gäller enstaka elever och studerande. Helheten måste utvärderas då man överväger att öppna skolorna. Man kan sätta in punktinsatser för att kontakta de svårt anträffbara. Det är effektivare att försöka nå just dessa, än att gå in för lösningar som nödvändigtvis ändå inte lyckas beträffande den lilla skaran, men som ökar risken för en stor grupp att insjukna. Redan undantagsförordningen ger möjlighet till detta, påminner OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

– Det är skäl att komma ihåg att också i närundervisningen finns det elever och studerande som inte deltar regelbundet; det är skolkning eller så reagerar man inte på kontakterna till hemmet. Den här beklagliga situationen beror inte på undantagsförhållandena, konstaterar Luukkainen.

Brister gällande redskapen kan också enligt OAJ ha en koppling till problemen med att nå eleverna. Inom den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen omtalar var femte lärare att redskapen inte möjliggör distansundervisning i realtid. Exempelvis inom den grundläggande utbildningen har endast 44 procent av lärarna tjänstetelefon.

Över 5 500 lärare deltog i undersökningen

Frågan om onåbara elever och studerande lyftes fram i OAJ:s omfattande kartläggning av hur undervisningsarrangemangen fungerar i undantagsförhållandena. Över 5 500 lärare, rektorer och chefer allt från den grundläggande utbildningen till högskoleutbildningen svarade på enkäten.

– Lärarna har sträckt sig till otroliga prestationer och distansundervisningen fungerar bra med tanke på omständigheterna. Resten av våren kan man fortsätta så här. Undantagsförhållandena förorsakar ändå brister i lärandet som måste korrigeras utan dröjsmål genast när nästa läsår börjar, preciserar Olli Luukkainen.

De avvikande undervisningsarrangemangen under coronaepidemin fungerar på det stora hela bra. Det anser 70 procent av lärarna. I högskolorna som redan tidigare använt nätbaserad undervisning, är lärarnas erfarenheter av distansundervisningen ännu positivare, medan lärarna i yrkesläroanstalter inte upplever undantagsarrangemangen som lika smidiga. Sämst ställt tycks det vara inom det fria bildningsarbetet där man till och med har inhiberat undervisningen.

Sämst ställt tycks det vara inom det fria bildningsarbetet där man till och med har inhiberat undervisningen.

Lärarna uppskattar att undantagsförhållandena främst har påverkat lärandet för enskilda elever och studerande negativt. Situationen betonar närundervisningens betydelse, eftersom det finns stora skillnader vad gäller familjernas situation och studerandenas kapacitet till självstudier.

– En del elever och studerande har stora problem. Om de inte får extra stöd, har de också svårt i senare studier och i sämsta fall ökar risken för marginalisering. Lärarna berättar till exempel om problem inom yrkesutbildningen, påpekar Luukkainen.

–  Efter undantagstiden behövs betydande tilläggsresurser för både undervisning och stöd för lärandet. Redan innan coronaepidemin var otillräckligt stöd ett av skolornas och läroanstalternas största problem. Det behövs mindre undervisningsgrupper och tillräckligt med specialundervisning och stöd. Timresursen måste ökas, så att man kan bilda delade grupper och så vidare.

Tre fjärdedelar av lärarna tror att de avvikande undervisningsarrangemangen även har positiva effekter för enskilda elever och studerande. Var sjätte lärare menar att en stor del av eleverna och studerandena upplever positiva effekter.

I enkätens öppna svar nämns att till exempel elever och studerande med koncentrationssvårigheter, högkänslighet eller skolångest har positiva upplevelser av undantagsarrangemangen. Också de som tidigare mobbades har haft positiva upplevelser, men tyvärr har även nya nätmobbningsfenomen förekommit.

Lärarnas ork prövas

Undantagsförhållandena har ökat arbetstiden för så gott som alla lärare. Lärarnas arbetsmängd har särskilt ökat i grundskolan och gymnasiet, där cirka en femtedel av lärarna upplever svag ork i arbetet. Endast färre än hälften av lärarna upplever att de orkar bra i arbetet.

– Särskilt tycks lärarnas arbetsbelastning ha ökat på grund av planering, att snabbt lära sig nya arbetsredskap, mera skriftlig individuell respons och omfattande kommunikation med både elever, studerande och vårdnadshavare.  

– Undantagsarrangemangen skapades snabbt men samtidigt ökade lärarnas arbetsmängd ohållbart. Även i undantagsförhållandena måste läraren kunna göra sitt arbete inom arbetstidsramen. Det här kan innebära att läraren ger mindre individuell respons eller att läraren begränsar sin anträffbarhet. Läraren påverka situationen med egna val, men även arbetsgivaren har ansvar att se till att lärarna orkar i alla omständigheter, betonar OAJ:s utvecklingschef Jaakko Salo.

Kännbara brister i arbetsredskapen

Lärarna arbetar i huvudsak med datorer som arbetsgivaren erbjuder. Vad gäller arbetstelefoner är det bara lärarna i yrkesläroanstalter och yrkeshögskolorna som har dem heltäckande. I den grundläggande utbildningen är det bara 44 procent av lärarna som har en arbetstelefon.

I distansarbetet använder lärarna vanligen hemmets nätförbindelse.

Lärarna uppskattar att det egna kunnandet i huvudsak räcker till för undantagsförhållandena. Lärarna ombads att utvärdera både sitt digitala och pedagogiska kunnande.

I distansundervisningen är de apparater och program som används bekanta för majoriteten av lärarna. Ändå är åtminstone en del av de centrala redskapen i distansundervisningen nya för cirka 40 procent av lärarna.

– I den bemärkelsen kan man tala om det digitala språnget, säger Salo.

Digitalt språng har även krävts av elever och studerande. Endast i gymnasiet och högskoleutbildningen var de centrala redskapen bekanta från tidigare för största delen av studerandena. Inom andra utbildningsstadier var redskapen för största delen obekanta.

Nästan alla lärare i gymnasiet, yrkeshögskolor och universitet kan i realtid vara i kontakt med största delen av studerandena med de tillbudsstående redskapen.

Däremot påverkas undervisningen kännbart av otillräckliga redskap i den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen.

– En högklassig distansundervisning kan inte genomföras utan redskap som undervisning i realtid förutsätter. I annat fall krymper lärandet till självständiga studier, påpekar Salo.

Permitteringar oroar särskilt inom småbarnspedagogiken

OAJ har med en separat enkät kartlagt hur vardagen fungerar inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen och vilka frågor som väcker bekymmer bland lärarna och daghemsföreståndarna. Inom småbarnspedagogiken är OAJ särskilt bekymrad över personalens säkerhet och permitteringar.

— Lärarna inom småbarnspedagogik och daghemsföreståndarna har på bekostnad av sin egen säkerhet möjliggjort att nyckelgrupperna har kunnat fortsätta arbeta under undantagsförhållandena. Lärarna inom småbarnspedagogik, om några, är nu på frontlinjen under coronapandemin. Alltför många tar småbarnspedagogik för givet och som dagvård. Nu prövas också kunnandet och särskilt orken verkligt hårt inom småbarnspedagogiken och ingen ljusning är ännu i sikte, konstaterar Olli Luukkainen.

Resultaten från undersökningen som gäller småbarnspedagogik och förskoleundervisning publiceras måndagen den 27 april.

Bekanta dig med resultaten här (på finska)

 

 

Så här gjordes undersökningen

Över 5 500 lärare, rektorer och chefer svarade på OAJ:s enkät om de avvikande undervisningsarrangemangen. Den riktades till lärare i grundskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter, yrkeshögskolor och universitet samt till lärare inom det fria bildningsarbetet och den grundläggande konstundervisningen.

Enkäten skickades per e-post till OAJ:s medlemmar och dessutom kunde man svara via en länk som delades i OAJ:s informationskanaler. Svarstiden var 2-15.4.2020.

Coronaviruset: Anvisningar och information i undantagsförhållandena