• Opettaja-tidningen logo
  • OAJ-areena logo

I karantän på grund av coronaviruset – får jag lön eller ersättning? Läs tio frågor och svar

11.03.2020 - 11:50 Nyheter
Illustration

För att minska smittspridning av corona har lärare och elever försatts i hemkarantän på en del ställen. Vad innebär det med tanke på lärarnas löner och arbetsskyldighet?

Enligt lagen om smittsamma sjukdomar kan myndighetsperson besluta om att person ska bli borta från arbetet eller om isolering på vårdenhet ifall en person har insjuknat i eller utsatts för en allmänfarlig smittsam sjukdom. Som försiktighetsåtgärd kan också beslutas att en person som konstaterats eller med fog misstänks ha utsatts för en allmänfarlig smittsam sjukdom försätts i karantän till exempel hemma.

OAJ följer med läget och anvisar vid behov medlemmar och förtroendemännen.

– Det är frågan om en högst exceptionell situation för såväl arbetstagare som för arbetsgivare. Vi följer noggrant med situationen och uppdaterar vid behov anvisningarna. Situationerna måste också alltid utvärderas från fall till fall enligt vem ett eventuellt karantänbeslut konkret gäller, säger OAJ:s ledande jurist Erkki Mustonen.

OAJ:s intressebevakning svarar på fyra frågor angående karantän.

1. Har man rätt till lön under karantänstiden?

I enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar får arbetstagaren antingen full lön/lön för sjuktid av arbetsgivaren eller dagpenning från Fpa som ersätter inkomstbortfallet i sin helhet. Ingen självrisktid tillämpas i samband med dagpenning vid smittsam sjukdom och maximitiden som gäller för sjukdagpenning minskar inte heller.  

Ett officiellt karantänsbeslut ges till personer som sätts i karantän. Innehållet i beslutet avgör om man för frånvarotiden betalar lön eller dagpenning som ersätter inkomstbortfallet i sin helhet. Om du är vårdnadshavare för ett barn under 16 år har du rätt att få dagpenning vid smittsam sjukdom om ditt barn har förordnats att stanna hemma och du därför inte kan gå till ditt arbete.

 

2. Kan arbetsgivaren ålägga att göra arbetsuppgifter under karantänen?  

Om arbetsgivaren betalar lön för karantänstiden och arbetstagaren är frisk, är det möjligt att komma överens om att arbeta under karantänen. Då måste arbetsgivaren ordna arbetsredskap för arbetstagaren. Om lön inte betalas, utan arbetstagaren får dagpenning från Fpa som ersätter inkomstbortfallet i sin helhet, finns inte heller någon skyldighet att arbeta.

 

3. Måste arbetstagaren vara anträffbar under karantänstiden?

Om arbetsgivaren betalar lön för karantänstiden ska arbetstagaren också vara anträffbar. Om arbetsgivaren inte betalar lön för karenstiden, har arbetstagaren i princip ingen skyldighet att arbeta och då ska man förfara på samma sätt som under övriga oavlönade ledigheter.

 

4. Kan distansundervisning ges?

Inom annan än den grundläggande utbildningen kan man i karantänfall förutsätta självständiga studier och det finns avtalsbestämmelser om hur arbete som hänför sig till distansundervisning ska ersättas. Lagen om grundläggande utbildning känner inte till självständiga distansstudier. För en grundskolelev som är i karantän beviljas lovlig frånvaro och man kan i mån av möjlighet erbjuda att eleven följer med undervisningen på distans om det finns möjlighet till fjärranslutning.

Vid behov kan man besluta om byte av undervisningsplats och om särskilda undervisningsarrangemang i enlighet med 18 § i lagen om grundläggande utbildning. Eventuellt extra arbete ska ersättas i enlighet med avtalsbestämmelsen om tilläggsuppgifter.  

OAJ rekommenderar att utbildningsanordnaren redan i förväg förbereder att stödbehovet ökar om många elever insjuknar eller försätts i karantän.

5. Hur gör man om arbetsgivaren som en säkerhetsåtgärd beordrar anställd att bli hemma?

Om arbetsgivaren, och inte hälsovårdsmyndighet, beslutar om "karantän", ska normal lön betalas för frånvaron. Semesterdagar kan användas för detta endast med den anställdes medgivande. 

6. Kan arbetsgivaren kräva att anställda meddelar chefen om fritidsresor till utlandet?

Arbetsgivaren kan inte kräva att man meddelar chefen om fritidsresor till utlandet.

7. Kan arbetsgivaren förutsätta att alla i chefsställning (direktörer, rektorer, chefer) är anträffbara per telefon dygnet runt?

Arbetsgivaren kan inte förutsätta att alla i ledande ställning måste vara anträffbara per telefon 24/7. I det här skedet är det inte motiverat att vidta så omfattande arrangemang. Inom sektorn för utbildning och fostran finns det inte till exempel behov av nattjour.

I det kommunala avtalet för undervisningspersonal finns inga bestämmelser om beredskapstid eller jour. I exceptionella situationer är det motiverat att utse ansvariga personer som vid behov även nås utanför tjänstetiden, ifall den här verksamhetsmodellen inte redan ingår i gällande beredskapsplaner. Man kan till exempel komma överens om ett joursystem och om ersättning för detta.

Inom småbarnspedagogiken kan man inför en pandemi förbereda sig till exempel genom att först komma överens om beredskap och om ersättningar i enlighet med AKTA. Efter det kommer man överens om vilka klockslag chefen är anträffbar utanför den ordinarie arbetstiden. Om det i något skede behövs kontinuerlig dejour, bör man komma överens om beredskapen på så sätt att en enskild chef inte belastas för mycket. Om chefen kontaktas under beredskapen, blir det arbete istället för beredskapstid, och då uppstår övertidsarbete som ska ersättas.

8. Ministerierna har gett anvisningar i syfte att förhindra spridningen av coronaviruset. Gäller rekommendationerna mig?

Social- och hälsovårdsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet gav 12.3 en rekommendation för att hindra att coronaviruset sprider sig samt för att skydda yrkesutbildade personer och personer som hör till riskgrupper.

Enligt rekommendationen ska anställda som har återvänt från resor i coronavirusets epidemiområde eller känner symtom på influensa stanna hemma med låg tröskel.

Ministerierna rekommenderar därtill att arbetsgivaren ger personalen möjlighet att genom en egen anmälan arbeta på distans så länge som det enligt arbetsgivaren är nödvändigt.

Läs rekommendationen.

OAJ tycker att ministeriernas rekommendationer till arbetstagare och arbetsgivare är bra. Dock är arbetsgivarorganisationerna inte tvungna att följa rekommendationerna. Därför ska anställda att kolla med den egna arbetsgivaren om hur man ska gå till väga. 

9. Hur göra om man insjuknar eller hamnar i karantän under studentskrivningarna?

Studentexamensnämnden anvisar: En examinand som insjuknat eller försatts i karantän måste meddela gymnasiet om saken så fort som möjligt. I situationer där smittorisk förekommer ska man handla enligt hälsomyndigheternas anvisningar. Övervakarna bör inte utsättas för onödiga risker.

Examinanden gör tillsammans med gymnasiet en ansökan om annullering av anmälan. Ett läkarintyg eller motsvarande utredning fogas till ansökan. Ansökan kan göras även efter examensdagen.  Läs mera på studentexamensnämndens sidor.

10. Hur går det med OAJ:s utbildningar och seminarier? 

På grund av coronaviruset har OAJ inhiberat vårens kurser och seminarier. Vi postar separat information till anmälda och inbjudna. En del utbildningar annulleras helt och hållet, en del flyttas fram till hösten och en del ordnas på annat sätt, till exempel som distansutbildning genom Webex.

OAJ rekommenderar att medlemsföreningarna, de riksomfattande distrikten och deras föreningar gör på samma sätt.

Text: Heta Lievonen
På svenska: Minna Rosenström

Nyheten publicerades första gången 4.3. Anvisningarna har kompletterats 10.3, 12.3, 13.3 och uppdateras vid behov.

Läs mera