Skolor, läroanstalter och daghem har trots coronaepidemin alla förutsättningar att inkommande läsår lyckas med sin grundläggande uppgift även om läsåret börjar med en sällsynt diffus framtidsbild. Att främja och stödja lärandet måste prioriteras efter den exceptionella våren.
– Utsikterna för utbildningen och småbarnspedagogiken är nu ljusare än i våras, även om coronahotet inte har skingrats. Regeringen anvisade i tilläggsbudgeten i juni närmare 160 miljoner euro för utbildning och småbarnspedagogik som en del av ett omfattande stödpaket för barn och unga. Alla utbildningsstadier får tilläggsfinansiering. Beslut om stöd för utbildningen bör också tas vid budgetmanglingen i september, eftersom det kunskapsunderskott som uppstod under vårens undantagsförhållanden och vid tidigare resursnedskärningar inte korrigeras på ett eller två år, påminner OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.
– Tyvärr hopas mörka moln över skolor och daghem i tiotals kommuner. Sedan recessionen på 90-talet har lärarpermitteringar inte planerats i samma omfattning som nu. De kommunala beslutsfattarna borde inse att de inbesparingar av engångsnatur som eftersträvas inte står i rimlig proportion till den skada man åsamkar lärandet och att permitteringar aldrig räddar kommunekonomin. Vid permittering är det omöjligt att undervisa i enlighet med läroplanen och studietryggheten försämras.
– Då kommunalvalet närmar sig uppmanar jag därför medborgarna att noggrant följa med beslutsfattarnas agerande. Staten bör inte stödja permitterande kommuner där de lokala beslutsfattarna förorsakar problem med sina åtgärder och sätter staten att bekosta korrigeringarna. Som tur har närmare hundra kommuner redan blivit varse riskerna och skrinlagt sina permitteringsplaner, konstaterar Luukkainen.
Enligt OAJ:s uppgifter minst 49 kommuner antingen permittera lärare, säga upp eller överföra dem till deltidsanställning. Av dessa tänker 18 kommuner permittera under höstterminen.
Lärarna klarade sig med stöd av chefer och kolleger
Skolorna och läroanstalterna övergick i våras till i huvudsak distansundervisning. I gymnasier, yrkesläroanstalter och högskolor gavs främst enbart distansundervisning, medan man inom den grundläggande utbildningen återvände till närundervisning i mitten av maj. Småbarnspedagogiken genomfördes nästan helt och hållet på plats.
OAJ kartlade senvåren 2020 lärarnas erfarenheter av de avvikande undervisningsarrangemangen och om återgången till närundervisningen i grundskolor och gymnasier. 1 663 lärare och rektorer svarade på webbenkäten. Lärarna ombads uppskatta vilka effekter distansperioden hade på lärandet.
En fjärdedel uppskattade att distansperioden påverkade flera elevers och studerandes lärande negativt. 70 procent av lärarna ansåg att följderna var skadliga för enstaka elever och studerande. Nästan alla lärare menade ändå att distansperioden även hade positiva effekter för enstaka och till och med flera elever och studerande.
– Kunskapsluckor uppstod säkert även om distansperioden också medförde positiva erfarenheter. Under hösten och vintern behövs olika stöd för lärandet, till exempel mindre undervisningsgrupper och mera individuellt stöd och individuell handledning av läraren. Ett kapitel för sig är till exempel yrkesutbildningen, där problem uppstod redan i och med att all undervisning och allt arbetsplatslärande inte kunde genomföras och lärarna hade svårt att få kontakt med en del studerande, berättar Luukkainen.
– Jag har starka förväntningar på att Undervisningsministeriet och särskilt Utbildningsstyrelsen kräver att kommunerna kartlägger kunskapsunderskottet och förutsätter en plan för hur kunskapsluckorna ska täppas till. Annars finns det en uppenbar risk för att en del kommuner inte vidtar några som helst åtgärder i den allvarliga situationen, vilket redan permitteringar visar på, säger Luukkainen.
– Kommunerna bör även genast vid läsårsstarten utreda vilka brister som förekom i arbetsredskapen, förbindelserna och kunnandet samt vidta korrigerande åtgärder, kräver Luukkainen.
Lärarna uppskattade också i vilken omfattning undervisning i enlighet med läroplanen kan ges som distansundervisning. Främst inom den grundläggande utbildningen måste man pruta på undervisningens målsättningar, innehåll och arbetssätt. Det uppskattade tre av fyra lärare.
Majoriteten av respondenterna upplevde att anvisningarna som gavs på den riksomfattande nivån och av utbildningsanordnarna om återgången till närundervisning var otydliga och bristfälliga. Däremot upplevdes stödet från den egna arbetsgemenskapen som viktigt. Rektorerna och cheferna får tack av lärarna, då 71 procent av respondenterna omnämnde att stödet från den egna chefen var tillräckligt eller ganska tillräckligt. Lärarna upplevde kollegernas stöd som särskilt viktigt.
– Lärarna klarade av den enorma belastningen med stöd av kolleger och rektorer som känner skolans vardag. Under det kommande läsåret förtjänar lärarna och rektorerna ändå mera konkreta anvisningar om hur man går till väga då coronaläget fortsätter. Det ansvarar ministeriet, Utbildningsstyrelsen och utbildningsanordnarna för, påminner Luukkainen.
Under coronakrisen i våras tydde man sig också till facket för att få stöd och kontakterna till OAJ femdubblades. Också medlemsutvecklingen var exceptionellt positiv.
– Fackföreningen är just till för att hjälpa medlemmarna när det uppstår problem i arbetslivet. Mångahanda praktiska problem i skolornas vardag, i distansarbetet och med att värna om hälsan föranledde frågor och bekymmer som det egna facket kunde svara på.
Lärarnas digikunnande förstärktes
Nästan alla respondenter uppgav att deras digitala och pedagogiska kunnande som behövdes för undantagsförhållandena förstärktes under distansperioden. 68 procent uppskattade att erfarenheterna också kommer till användning i den normala undervisningen.
Enkäten påvisade att brister i redskapen förorsakade ojämlikhet i lärandet. Ungefär var tredje lärare i grundskolan omnämnde att det fanns betydande brister i elevernas redskap som påverkade lärandet negativt. Långt ifrån alla utbildningsanordnare kunde erbjuda tillräckliga redskap.
Det fanns också stora skillnader i lärarnas arbetsredskap. 30 procent av grundskollärarna och 15 procent av gymnasielärarna uppgav att arbetet försvårades betydligt på grund av brister i arbetsredskapen.
Tryggt till skolan
Olli Luukkainen betonar att föräldrarna kan med tillförsikt skicka iväg de unga till skolan när läsåret börjar.
– Det viktigaste är att stödja personalen i deras viktiga arbete inom sektorn för utbildning och fostran samt att sporra barnen och de unga att göra sitt bästa i studierna, säger Luukkainen.
Bekanta dig med resultaten från OAJ:s andra coronaenkät (fi)