Drygt hälften av lärarna har under coronatiden funderat på att byta bransch, visar OAJ:s utredning som publicerades i dag. De vanligaste orsakerna till att överväga byte av bransch är arbetets belastning, den ökade arbetsmängden och lönenivån. OAJ:s ordförande kräver att politiker och arbetsgivare börjar inse situationens allvar och löser de problem som driver lärarna bort från branschen.
Under det senaste året har 57 procent av alla lärare övervägt att byta bransch. Vanligast är det att överväga byte av bransch bland dem som arbetar med de yngsta barnen. 63 procent av lärarna inom småbarnspedagogiken och 59 procent av lärarna i grundskolan har övervägt att byta bransch.
Vanligast är det att överväga byte av bransch bland dem som arbetar med de yngsta barnen.
Uppgifterna framgår av en enkät som Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ, gjorde i september och som besvarades av över 2 600 OAJ-medlemmar från olika utbildningsstadier.
Antalet personer som överväger att byta bransch har till och med fördubblats
OAJ undersökte den här saken senast i våras. Då uppgav cirka en tredjedel av lärarna att de övervägde att byta bransch.
– Det verkar som om det har skett en dramatisk förändring på några månader läget är rent ut sagt kritiskt. Varje beslutsfattare och arbetsgivare måste nu stanna upp och ta sig en funderare kring vilka dramatiska konsekvenser det får för hela samhället, om lärare, rektorer och daghemsföreståndare i stor omfattning börjar byta bransch, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.
Det verkar som om det har skett en dramatisk förändring på några månader läget är rent ut sagt kritiskt.
Han anser att orsaken till den snabba ökningen av funderingar om byte av bransch är det ökade inlärnings- och välfärdsunderskottet under hela coronatiden samt den totala arbetsmängden som blivit oskälig.
– Lärarna och ledarna i branschen kämpade länge och höll skolor, daghem och läroanstalter öppna också under undantagsförhållandena. Lärare som redan tidigare haft en enorm arbetsbörda märkte denna höst hur mycket extra arbete det krävs för att minska på det inlärnings- och välfärdsunderskott som uppstod under coronatiden. Krafterna har helt enkelt tagit slut och känslan av att ha kontroll över arbetet har minskat. Därför funderar många lärare på om de längre klarar av det här och om de vill fortsätta inom denna bransch.
Arbetsbelastningen är den vanligaste orsaken till att man överväger byte av bransch
I enkäten fick respondenterna välja en till tre viktiga orsaker till att de övervägde att byta bransch. Den vanligaste orsaken är att arbetet är belastande, 83 procent uppgav det här som orsak. De näst vanligaste var ökningen av arbetsmängden (67 %) och lönenivån (50 %).
Hela åtta av tio lärare inom småbarnspedagogiken valde lönenivån som orsak till att de överväger att byta bransch. De som är i början av karriären är mer missnöjda med lönen än andra.
– De som har de lägsta utgångslönerna och den högsta undervisningsskyldigheten överväger mest andra karriäralternativ. Det är klart att i synnerhet deras arbetsbörda måste lättas upp och lönerna förbättras. Detta får arbetsgivaren ta itu med under den kommande förhandlingsrundan, konstaterar Luukkainen.
De som har de lägsta utgångslönerna och den högsta undervisningsskyldigheten överväger mest andra karriäralternativ.
För klasslärare och lärare inom småbarnspedagogiken är månadslönen i början av karriären hundratals euro lägre än finländarnas medianlön, som ligger runt 3000 euro.
– Föreställ dig en pedagogie magister som just har utexaminerats från universitetet. På det första jobbet står han eller hon inför en vardag, där gruppen är så stor och brokig att han eller hon inte riktigt kan dra nytta av sin kompetens. Arbetsmängden är så stor att planeringen av lektionerna måste göras på helgerna. På grund av coronapandemin uppstår dessutom nya utmanande situationer, som ytterligare ökar arbetsbördan. Det är knappast förvånande om man då överväger andra karriäralternativ, när lönen till exempel i huvudstadsregionen knappt räcker till för att leva, säger Luukkainen.
Det finns lösningar på problemen, om beslutsfattarna och arbetsgivarna har viljan
Lärarnas belastning och långa arbetsdagar har redan länge lyfts fram till exempel i den arbetslivsbarometer som OAJ regelbundet genomför. OAJ har också föreslagit lösningar på problemen.
– Man måste fästa uppmärksamhet vid åtgärder som säkerställer att läraren har tillräckligt med tid att möta varje elev som individ och stödja elevens lärande och utveckling. Det är detta som undervisningen handlar om. Och om arbetsmängden av någon anledning ökar, ska detta också synas i lönen, säger Luukkainen.
Man måste fästa uppmärksamhet vid åtgärder som säkerställer att läraren har tillräckligt med tid att möta varje elev som individ.
Arbetsmängden blir skäligare och arbetskvaliteten förbättras till exempel av den lärardimensionering som OAJ länge har föreslagit. Som stöd för lärarna i början av karriären har OAJ föreslagit ett lagstadgat mentorskap. OAJ har länge krävt korrigeringar också i fråga om stödet för lärandet.
– Lärarnas grundläggande arbete bör tryggas och öronmärkas med tillräcklig finansiering i stället för att tilläggspengar söks endast från små bäckar av utvecklingsprojekt. Om vi vill knappa in på de övriga nordiska ländernas försprång, behövs det nästan två miljarder euro mer för utbildning varje år. Någon kan anse att det är dyrt på kort sikt, men det blir ännu dyrare om vi inte åtgärdar dessa problem nu.
När det gäller löneutvecklingen dras de stora linjerna vid avtalsförhandlingarna upp under våren.
– Vi ska förhandla om hur missförhållandena i lönesättningen ska avhjälpas. Om vi inte når lösningar förhandlingsvägen, ser strejkviljan ur att vara hög bland våra medlemmar, säger Luukkainen.
Så här utreddes frågan
- OAJ skickade en webbenkät till 20 400 utvalda medlemmar genom slumpmässigt urval. Svarstiden för enkäten var 31.8–8.9.2021.
- Enkäten besvarades av 2 619 personer, dvs. svarsprocenten var 12,8.
- Bland respondenterna fanns 596 lärare inom småbarnspedagogik, 1 225 allmänbildande lärare (grundläggande utbildning och gymnasium), 749 lärare på andra stadiet och yrkeshögskolor och 32 lärare vid universitet.
- Felmarginalen för resultaten är 1,9 procent i båda riktningarna.
- I samma enkät utredde OAJ också medlemmarnas åsikter om avtalsförhandlingsmålen och beredskapen för en strejk. Dessa resultat utnyttjar OAJ endast internt vid förberedelserna inför den kommande förhandlingsrundan.
Info: Så här har funderingar om byte av bransch utretts tidigare
- I en enkät som gjordes av OAJ i somras berättade en tredjedel av lärarna att coronatiden fått dem att överväga byte av bransch. Frågan hade då formulerats på ett litet annat sätt än nu. Ändå ser det ut som om funderingar på att byta bransch har ökat dramatiskt under hösten. Resultaten av enkäten i juni kan du läsa här.
- Pedagogiska forskningsinstitutet (KTL) utredde i en undersökning som publicerades 2013 hur vanligt det är att man överväger att byta bransch. Då uppgav endast två av tio lärare (n=1710) att de överväger att byta yrke. Också lönen nämns nu av betydligt fler än då som en orsak till att de överväger att byta bransch. Du kan läsa mer om KTL:s undersökning här.