En stor del av OAJ:s e-tjänster för medlemmarna är stängda mellan 1 - 15 juni. Läs mera. 
Kontaktformulären fungerar normalt.

OAJ har lämnat in klagomål om Utbildningsstyrelsens agerande - elever som behöver stöd blir lämnade vind för våg

31.05.2021 - 14:00 Pressmeddelande
Illustration

OAJ har idag lämnat in ett klagomål om Utbildningsstyrelsens agerande till riksdagens justitieombudsman. Klagomålet gäller Utbildningsstyrelsens otydliga och felaktiga direktiv om särskilt stöd för elever. Under coronatiden har kunskapsglappet ökat vilket ytterligare förvärrar situationen. Frågan om särskilt stöd är nu dessutom ytterst aktuell i och med att läroplikten förlängs. 

OAJ vill med hjälp av klagomålet utreda huruvida Utbildningsstyrelsen agerar lagenligt eftersom de inte ger tydliga direktiv om vad specialundervisning som hör till särskilt stöd innebär i praktiken. OAJ anser att UBS har negligerat sitt direktions- och instruktionsansvar.

När det inte finns tydliga direktiv och anvisningar blir tusentals elever runt om i landet utan heltids specialundervisning som endast det särskilda stödet omfattar.    

– Det här är första gången som OAJ riktar ett klagomål mot en myndighet. Det är alltså en exceptionell situation. OAJ har flera gånger och under flera års tid diskuterat saken med både UBS och med undervisnings- och kulturministeriet men utan att nå samförstånd. Nu väntar vi inte längre, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.    

Alla elever påverkas 

När en elev inte får det stöd som hen behöver lider hela klassen. Enligt Luukkainen är situationen oskälig för både elever och lärare.

– Hela klassen behöver lärarens uppmärksamhet och alla elever förtjänar individuell handledning. Så med andra ord angår saken alla familjer med barn i grundskolan, säger Luukkainen.   

Det är främst två saker som är mycket oklara. Har en elev som omfattas av särskilt stöd alltid rätt till specialundervisning och vem är behörig att ge specialundervisning?

OAJ har bland annat bett att UBS tydligt och konkret beskriver på sina webbsidor skillnaden mellan effektiverat stöd och särskilt stöd. Nu är myndighetens anvisningar till kommunerna otydliga vad gäller det allra starkaste stödet, det vill säga specialundervisning inom ramarna för särskilt stöd och när en elev har rätt till det här. Kommunerna drar nytta av det oklara läget i syfte att spara i utgifterna, vilket alltså sker på de stödbehövande elevernas bekostnad.    

Situationen är allvarlig för de elever som behöver stöd 

På fältet talar man redan om att elever försummas och om ”förvaring” när man beskriver hur elever blir utan specialundervisning som ges av speciallärare – inte ens i ett ämne där lärokursen är individualiserad för eleven ges specialundervisning. Individualiserad lärokurs kan komma ifråga först när eleven inte kan uppnå vitsordet 5.

- Det kan inte vara så att en klasslärare borde klara av att undervisa den stödbehövande eleven och alla andra elever samtidigt. Alla elever ska nå läroplansmålen. 

OAJ anser att det inom ramarna för särskilt stöd alltid även ska ges specialundervisning på heltid och att det bara är en specialklasslärare eller ämneslärare med speciallärarbehörighet som är behörig för att ge den undervisningen. Så föreskriver inte UBS.