Över 80 procent av de som svarade på enkäten har under de senaste fem åren fått fortbildning i digital kompetens mindre än en dag i året, avslöjar OAJ:s medlemsenkät. Och var femte har blivit helt utan.

– Skolor och läroanstalter har snabbt digitaliserats i takt med samhället i övrigt, men fortbildningen för lärarnas digitala kompetens och digitala pedagogik släpar efter. Arbetsgivarna erbjuder otroligt lite utbildning, säger Jaakko Salo, utbildningspolitisk chef vid OAJ.

Situationen var sämst inom småbarnspedagogiken, i grundskolan och musikläroanstalterna. Färre än fem procent hade fått en mer omfattande fortbildning, alltså fortbildning på fler än 10 dagar under fem år.

Digitaliseringen har ökat arbetsbördan

Cirka 70 procent av svarandena upplever ändå att deras digitala kompetens är god i förhållande till undervisningens mål. Lärarnas digitala färdigheter och kunnande har gått framåt, men variationen är stor. Den tekniska kompetensen är starkast, medan pedagogisk tillämpning och färdigheterna beträffande artificiell intelligens är svagare

En majoritet, cirka 60 procent, anser att digitaliseringen har ökat både arbetsbelastningen och tiden som går åt till arbetet. Ändå upplevs effektiviteten ha ökat motsvarande.

– Digitalisering leder inte automatiskt till minde arbetsbelastning för lärarna, även om den ofta påstås underlätta. För att digitala verktyg verkligen ska underlätta arbetet måste personalen involveras i valet av dem och i planeringen av användningen, påpekar Salo.

– Det är också viktigt att varje lärare har en egen arbetsdator, men enkäten visar att så är inte fallet. Det är svårt att föreställa sig något annat kunskapsarbete där arbetsgivaren inte skulle erbjuda nödvändiga arbetsredskap, konstaterar Salo.

Digitala verktyg anses påverka koncentrationen

Åsikterna om digitaliseringens inverkan på barns och ungas lärande varierade. En femtedel ansåg att digitala verktyg har förbättrat lärresultaten och lika många att resultaten har försämrats.

Nästan 70 procent ansåg att en ökad användning av digitala verktyg tydligt försämrar elevernas och studerandenas koncentrationsförmåga och uthållighet. Merparten av svarandena understödde att man begränsar användningen av egna digitala enheter.

Åtta av tio grundskollärare ansåg dessutom att deras undervisning inte kan genomföras med god kvalitet och enligt läroplanen enbart via fjärranslutning.

– Lärarnas bedömning måste absolut beaktas när man överväger möjligheter och begränsningar med distansundervisning, understryker Salo.

Om enkäten:

• OAJ:s medlemsenkät genomfördes 22.4–9.5.2025.
• Enkäten skickades via OAJ:s svarspanel till 1989 personer och svarsprocenten var 49 %.
• Sammanlagt svarade 1089 lärare och rektorer från alla utbildningsnivåer samt daghemsföreståndare.
• Enkäten skickades också till 1000 FSL-medlemmar och svarsprocent var 11 %.
• OAJ har gjort en motsvarande enkätundersökning åren 2015 och 2019.