OECD:s färska rapport bekräftar att Finland fortfarande halkar kraftigt efter sina jämförelseländer både när det gäller utbildningsfinansiering och andelen högutbildade.
– Finland har redan i flera år legat långt efter de andra nordiska länderna när det gäller utbildningsfinansiering. Vi vet att kunskapsnivån i ett land påverkar den ekonomiska tillväxten och produktiviteten. För att nå en hög kompetensnivå i landet måste alla utbildningsnivåer vara i skick, konstaterar Mika Väisänen, OAJ:s ledande ekonomiska expert.
Oroande är också att antalet unga i åldern 18–24 som står utanför både arbete och utbildning har ökat mellan åren 2019 och 2024. Utvecklingen i Finland är mer negativ än i OECD- eller EU-länderna i genomsnitt.
– Vi vet att marginalisering blir dyrt både för individen och samhället. Därför måste man även i ekonomiskt strama tider kunna säkerställa att unga får stöd och handledning och kan fortsätta på den utbildningsväg de önskar, säger Väisänen.
Kostnaden per studerande allt från grundläggande utbildning till högre utbildning ökade i OECD-länderna mellan åren 2015 och 2022, medan finansieringen minskade i Finland under samma period.
– Utbildningsnedskärningarna som gjordes under tidigare år var så krassa att utbildningsfinansieringen inte ännu ens har återhämtat sig. Under den här regeringsperioden har den reala finansieringen för utbildning minskat ytterligare. OECD:s rapport visar att många andra länder betraktar utbildning som en resurs och inte som en utgiftspost. I Finland syns nedskärningarna nu i sjunkande utbildningsnivå, brist på innovationer och ungdomsarbetslöshet, konstaterar Väisänen.
Åtgärder behövs för att hälften av årskullarna får högskoleexamen
Finland är fortfarande långt från målet att hälften av en årskull ska ha en högskoleexamen. Enligt rapporten är andelen högutbildade i åldern 25–34 år 39 procent vilket är en försämring jämfört med 2021, samtidigt som jämförelseländerna har gått raskt förbi oss.
– Målet är helt enkelt inte möjligt att nå utan tillräckliga resurser till högskolorna, om vi samtidigt vill hålla fast vid kvaliteten i högskoleutbildningen. Beslutsfattarna borde senast nu vakna till insikt om att vi inte kan ta för givet att Finland är ett land med hög kompetens, konstaterar OAJ:s utbildningspolitiska direktör Nina Lahtinen.
Utgifterna per högskolestuderande minskade i Finland realt med 14 procent mellan åren 2015 och 2022. I OECD-länderna ökade motsvarande utgifter i genomsnitt med nio procent.
– Det väsentliga är inte enbart antalet examina, utan också kvaliteten på utbildningen som säkerställer en tillräcklig kompetensnivå. Finland förlorar i högskolefinansiering till exempel till Sverige, där finansieringen per studerande är över 30 procent högre än i Finland. Den alltför svaga basfinansieringen för högskolorna försämrar också förutsättningarna för forskning, betonar Lahtinen.
Till OECD:s sida och Education at a Glance -rapporten.
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD publicerar årligen en indikatorpublikation Education at a Glance (EAG), som jämför utbildningssystemen i OECD-länderna.
