I fjol fokuserade OAJ i sitt påverkansarbete bland annat på att utveckla utbildningslagstiftningen, motarbeta försämringar i arbetslivet och trygga utbildningsfinansieringen.

Cirka 67 000 OAJ-medlemmar omfattas av kommunsektorns tjänste- och arbetskollektivavtal.

Tiotals organisationer motsätter sig nedskärningar i yrkesutbildningen. OAJ är med i ställningstagandet. Nedskärningar förvärrar bristen på yrkeskunnande i arbetslivet och äventyrar den ekonomiska tillväxten.

OAJ och Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT har kommit överens om användningen av justeringspotten som ingår i kommunsektorns löneutvecklingsprogram. Justeringspotten gäller UKTA del A–F, det vill säga grundskollärare, gymnasielärare, yrkeslärare samt lärare inom fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning.

Över 90 procent av lärarna känner att arbetet har blivit mer krävande under karriären. Det här framgår av en färsk medlemsundersökning av OAJ. Ordföranden Katarina Murto är inte förvånad över resultatet. Enligt henne måste man i större utsträckning inse varför utbildningens resurser och lärarnas löneutveckling måste tryggas.

Förhandlingarna om yrkeshögskolornas löneförhöjningar har fått tilläggstid. Ett förhandlingsresultat borde ha nåtts senast idag den 14 februari, men parterna kom överens om att fortsätta förhandla.

Förhandlingarna om kollektivavtalet för universiteten inleddes den 4 februari. Man förhandlar även om avtalsbestämmelserna för övningsskolorna.

Roosa Tilles, lärare inom småbarnspedagogik, ser i sin vardag hur det egna arbetet gynnar barn, familjer och hela samhället. Hon förväntar sig att arbetets värde också ska synas i löneutvecklingen och i de kommunala beslutsfattarnas lösningar. Då skulle även lärarbristen i branschen förr eller senare lindras.

Esa Ukkola känner att han som klasslärare gör ett värdefullt framtidsarbete. Under sin nästan 30-åriga karriär har han dock sett elevernas ihärdighet minska och lärarnas arbetsmängd öka. Nu hoppas han att de kommunala beslutsfattarna ska satsa mer pengar på utbildning, eftersom det blir ännu dyrare för samhället om utbildningens finansiering och kvalitet inte tryggas nu.

Lauri Frank är en forskare, vars arbete gynnar finländska företag direkt. Det inspirerar och känns meningsfullt. Han hoppas att universitetens grundfinansiering ska ökas och få långsiktighet samt att universiteten ska erbjuda attraktiva arbetsplatser, där man satsar på arbetstagarnas välbefinnande och ork.