Den svaga konjunkturen, den allt större arbetslösheten och det utvidgade finansieringsansvaret belastar kommunerna i en situation där deras möjligheter att påverka sysselsättningen är begränsade. Långtidsarbetslösheten har vuxit till en oroande nivå. I slutet av december 2025 hade redan nästan 140 000 personer varit arbetslösa i mer än 12 månader utan avbrott. Utvecklingen syns direkt i kommunernas ekonomi: kommunernas andel av utkomstskyddet för arbetslösa, dvs. de s.k. straffavgifterna, hänför sig i huvudsak till långtidsarbetslösa, och avgiftsandelen ökar när arbetslösheten blir utdragen. Ungefär 80 procent av straffavgiften gäller personer som varit arbetslösa i över 400 dagar.
– Kommunerna har starka ekonomiska incitament att främja tillväxt och sysselsättning på många olika sätt. Kommunerna har tagit ansvar för sysselsättningen och satsat en ansenlig mängd egna medel och kunnande på den. Den svaga konjunkturen och den utdragna arbetslösheten överför nu ändå kostnader till kommunerna på ett sätt som kommunerna inte kan påverka genom egna åtgärder. I de kommande ramförhandlingarna behövs det beslut som förbättrar sysselsättningstjänsternas effekt, särskilt för långtidsarbetslösa och unga, och som lättar på kommunernas straffavgiftsbörda, säger Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.
När sysselsättningsläget är dåligt accentueras betydelsen av utbildning och kompetens. Av de arbetslösa arbetssökandena har en femtedel endast grundskoleexamen och hälften en examen på andra stadiet. Att uppdatera sin kompetens eller skaffa sig ett helt nytt yrke är ofta det effektivaste sättet att förbättra sina möjligheter att få ett arbete, särskilt för långtidsarbetslösa. Kommunernas kostnader för arbetslöshetsförmåner avbryts för närvarande inte av att arbetslösa arbetssökande deltar i utbildning. Det här leder in på fel spår: kompetenshöjande investeringar blir ekonomiskt neutrala för kommunerna eller rentav skadliga, trots att de är vad samhället behöver.
– I Finland behövs det målmedvetna satsningar på kompetens, och det går inte längre att skära ner på utbildningen. Straffavgiftsmedel som frigörs kunde användas till att stärka utbildningen och fostran i kommunerna. Möjligheten att studera med arbetslöshetsförmån är en central metod att hjälpa individer att få ett arbete och samtidigt trygga tillgången på kompetent arbetskraft. Samtidigt måste man se till att det finns tydliga anvisningar och enhetlig praxis så att studier och jobbsökning smidigt kan samordnas utan att skapa osäkerhet hos de arbetssökande, betonar OAJ:s ordförande Katarina Murto.
För att rätta till situationen föreslår Kommunförbundet och OAJ tre tidsbegränsade ändringar:
• Deltagande i sysselsättningsfrämjande utbildning bör inte räknas med i antalet arbetslöshetsdagar.
• Lönesubventionerat arbete bör i högre grad än nu räknas som sysselsättning som avbryter arbetslöshetsperioden.
• Uppfyllandet av arbetsvillkoret bör omprövas och kopplas till konjunkturläget.
– Kommunförbundet och OAJ föreslår att då långtidsarbetslösheten växer ska arbetslösa under en viss tid kunna studera för en examen eller delar av en examen med en arbetslöshetsförmån som staten finansierar under studietiden. Om utbildning utnyttjas i högre grad skulle det stödja tillgången på kompetent arbetskraft, höja utbildningsnivån, stärka sysselsättningsförutsättningarna och svara på de ökande kompetensbehov som den ekonomiska strukturomvandlingen och den internationella konkurrensen medför, fortsätter Reina och Murto.
Ändringarna föreslås vara tidsbegränsade och kopplade till konjunkturläget. Syftet är att ge arbetslösa incitament att utveckla sin kompetens och ta emot arbete samt säkerställa kommunernas förmåga att sköta sina lagstadgade uppgifter. Kommunförbundet och OAJ betonar att satsningar på kompetens är en viktig metod att både minska arbetslösheten och stärka den ekonomiska tillväxten. Utan tillräckliga åtgärder finns det en risk för att långtidsarbetslösheten fortsätter att växa och att den kommunala ekonomin försvagas på ett ohållbart sätt.
Reina och Murto påpekar att det i den offentliga ekonomin inte finns utrymme för beslut som försvagar kommunernas basservice. Nya nedskärningar i statsandelarna skulle oundvikligen drabba utbildnings- och sysselsättningstjänsterna och leda till en försvagad kompetensnivå. Kompetens är ändå grunden för ekonomisk tillväxt.
Undervisningssektorns Fackoorganisation OAJ
Ordförande Katarina Murto, tfn. 050 568 9188
Utbildningspolitisk direktör Nina Lahtinen, tfn. 020 748 9639
Ledande specialsakkunnig Eira Bani, tfn. 020 748 9635
