• logo
  • logo

Daghemsföreståndare

Den ordinarie arbetstiden för daghemsföreståndare bestäms enligt allmän arbetstid.

Den ordinarie arbetstiden är högst 9 timmar per dygn och 38 timmar 45 minuter per vecka (AKTA och kollektivavtalet för AVAINTA Arbetsgivarna) eller 38 timmar 50 minuter per vecka (Kollektivavtalet för privata socialservicebranschen).

Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 38 timmar 45 minuter under en period av högst 6 veckor. Det är motiverat att använda en utjämningsperiod som är längre än en vecka endast när det behövs med tanke på daghemmets verksamhet. I praktiken räcker i allmänhet en utjämningsperiod på 2–4 veckor. Om en utjämningsperiod ska användas måste en arbetsskiftsförteckning utarbetas i förväg för hela utjämningsperioden.

Arbetstidsformen för daghemsföreståndare är allmän arbetstid oavsett om föreståndaren arbetar i barngrupp eller inte.

Det finns en övertidsgräns per dygn och per vecka vid allmän arbetstid. Övertidsarbete kan inte ersättas enligt timme för timmeprincipen. Varje frånvarodag, både planerad och oplanerad, sänker den ordinarie veckoarbetstiden och likaså övertidsgränsen. Det här ska beaktas när arbetsskiftsförteckningen planeras och likaså i arbetstidsbokföringen av den förverkligade arbetstiden.

Mertidsarbete kan endast uppstå i deltidsarbete och enligt AKTA och kollektivavtalet för AVAINTA Arbetsgivarna endast under en vecka med söckenhelgsförkortning, även om arbetstagaren också arbetar full arbetstid.

En arbetstagare eller tjänsteinnehavare kan förbinda sig till att vara anträffbar för att vid behov kunna inkallas till arbete. Det här kallas beredskapstid och räknas inte in i arbetstiden. För tjänsteinnehavare grundar sig beredskapsskyldigheten på avtal eller förordnande och för arbetstagare grundar sig skyldigheten på avtal. Det här förutsätts både i arbetstidslagen och i tjänste- och arbetskollektivavtalsbestämmelserna.

Arbetstagaren och arbetsgivaren måste alltid avtala om beredskap. Arbetstagaren har ingen skyldighet att gå med på beredskap utan att avtal har ingåtts.

En tjänsteman eller befattningshavare inom ett offentligt samfund får inte vägra vara i beredskap, om det är nödvändigt med tanke på arbetets kvalitet och på grund av särskilt tvingande skäl. Vanligen finns inga sådana särskilt tvingande skäl i daghem och arbetets kvalitet förutsätter inte beredskap.

En daghemsföreståndare har till exempel ingen skyldighet att utanför arbetstiden vara i beredskap för att svara på samtal från anställda eller för att ordna med vikarie om någon insjuknat. En arbetstagare har å sin sida inte skyldighet att vara i beredskap för att komma tidigare på jobb ifall någon annan insjuknar före sitt arbetspass. Man måste separat avtala om saken ifall beredskap behövs.

För beredskapstid betalas ersättning. Ersättningens storlek varierar mellan 20 och 50 procent beroende på kollektivavtal. Ersättningen ska vara större ju på kortare varsel arbetstagaren måste vara anträffbar och komma på jobb. En del kollektivavtal möjliggör att beredskapstiden ersätts i form av ledighet istället för penningersättning, exempelvis AKTA ja AVAINTA Arbetsgivarnas avtal.

Beredskapen får inte vara så lång eller förekomma så ofta att den oskäligt försvårar den anställdes möjligheter att disponera sin fritid. Arbetsgivaren bör ha tydliga skriftliga anvisningar om beredskap, så att den anställde känner till rättigheter och skyldigheter vid beredskap så som till exempel hur snabbt man måste inställa sig på jobbet.

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare får inte mot sitt samtycke åläggas att vara i beredskap under veckoledigheten.

Kontakta din förtroendeman om beredskap utan ersättning förutsätts !

Arbetsskiftsförteckningen görs upp för hela utjämningsperioden och man beaktar i förväg arbetstidsbehovet för till exempel föräldramöten och kurser. Arbetsveckorna planeras så att veckoarbetstiden i medeltal är 38 timmar 45 minuter, men arbetsdagarnas längd och veckoarbetstiden kan variera från vecka till vecka.

Den sammanlagda arbetstiden för en tre veckor lång utjämningsperiod ska vara 3 X 38 timmar 45 minuter = 116 timmar 15 minuter, men den ordinarie arbetstiden kan variera mellan veckorna; till exempel 39 timmar 15 minuter + 38 timmar 45 minuter + 38 timmar 15 minuter.

Övertid är arbete som görs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider den ordinarie arbetstiden i arbetsskiftsförteckningen samt övertidsgränserna per dygn eller vecka.

I en utjämningsperiod som är längre än en vecka är övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka. Vid oplanerad frånvaro sänks övertidsgränsen med den oarbetade tiden.

Arbetsskiftsförteckningen ska delges tjänsteinnehavarna och arbetstagarna skriftligt senast en vecka innan den tidsperiod som anges i förteckningen börjar. Efter det får arbetsskiftsförteckningen inte ändras annat än med den anställdes samtycke eller av grundad anledning. Arbetsgivaren kan inte ensidigt ändra ett arbetsskift efter att den anställde har kommit på jobb. Att arbetstimmar blir till övertidsarbete är inte en sådan grundad anledning som avses i avtalet för att ändra arbetsskiftsförteckningen. I regel uppstår övertidsarbete då arbetstiderna överskrids och arten beror på om man utöver den planerade arbetstiden i arbetsskiftsförteckningen överskrider övertidsgränsen per dygn eller per vecka.

Arbetstiden och uppgifterna ska vara i balans

I arbetstidsplaneringen för daghemsföreståndare som deltar i undervisning och fostran av barngrupper måste man beakta arbetstid som behövs för att leda daghemmet och för chefsuppgifter samt tid för planering, utvärdering, utveckling och samarbete.

Daghemsföreståndarens arbetsuppgifter bör dimensioneras och ordnas så att uppgifterna kan göras under vanlig arbetstid. Arbetstiden och arbetsmängden bör vara i balans.

Vem kan ha byråarbetstid?

Byråarbetstid (36 timmar 45 minuter) tillämpas på familjedagvårdsledare. I övriga fall kan byråarbetstid endast tillämpas på sådana chefer inom småbarnspedagogiken som inte har uppgifter som omfattar ledning av personalens yrkeskompetens eller direkt klientarbete i barngrupp.

Till exempel områdeschefer, direktörer och chefer inom småbarnspedagogiken som leder småbarnspedagogiken genom underlydande chefer kan ha byråarbetstid.

Daghemsföreståndarens arbetstidsbokföring

Daghemsföreståndare hör till tjänsteinnehavare som omfattas av arbetstidslagen så arbetstidsbokföring förutsätts också av dem.  En arbetsskiftsförteckning görs upp för daghemsföreståndare enligt samma principer som för övriga personalen. Med en noggrann arbetstidsbokföring undviker man meningsskiljaktigheter om till exempel övertidsarbete.

Daghemsföreståndarens chef ansvarar för att arbetsskiftsförteckningen görs upp och den förverkligade arbetstiden bestyrks i arbetstidsbokföringen. För daghemsföreståndare som inte regelbundet arbetar i barngrupp kan en separat arbetsskiftsförteckning göras upp. Arbetsturerna för daghemsföreståndare som arbetar i barngrupp kan antecknas i samma arbetsskiftsförteckning som för gruppens övriga personal.


Extra lediga dagar

Daghemsföreståndare, lärare inom småbarnspedagogik och speciallärare inom småbarnspedagogik är berättigade till fem extra lediga dagar per år.

Om anställningen har varat under ett år eller om det har varit avbrott i anställningen under ifrågavarande år, ger två kvalifikationsmånader som omfattar minst 14 arbetsdagar eller semesterdagar en extra ledig dag, dock högst fem per år.

Deltidsanställda får extra lediga dagar i samma proportion som deras arbetstid är kortare än ordinarie arbetstid.

Arbetsgivaren bestämmer när ettårsperioden för intjänande av extra lediga dagar börjar och beslutar också om tidpunkten för de extra lediga dagarna. I regel beviljas ledigheterna efter intjäningsperioden.

Arbetsgivaren ska ändå se till att ledigheterna tas ut. Om lediga dagar ges före periodens utgång kan högst så många lediga dagar beviljas som har intjänats vid tidpunkten i fråga. De lediga dagarna kan tas ut i en eller flera omgångar.

Ersättning i pengar betalas inte för lediga dagar som inte tagits ut. Om lediga dagar blir outtagna till exempel för att anställningen upphör, har den anställde inte rätt till ersättning i pengar. Också när en anställning upphör ska man försöka ta ut de extra lediga dagarna som har införtjänats för att undvika att den införtjänade förmånen blir oanvänd.

Om den anställde blir sjuk före en ledig dag som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, har personen rätt att begära att den lediga dagen flyttas fram till en senare tidpunkt. Om den anställde blir sjuk under en ledig dag, kan de följande lediga dagarna flyttas fram på begäran.

 

Barnträdgårdslärare är nu lärare inom småbarnspedagogik

I och med den nya lagen om småbarnspedagogik som trädde i kraft hösten 2018 ändrades yrkesbeteckningarna. Den nya yrkesbeteckningen är lärare inom småbarnspedagogik istället för barnträdgårdslärare. Nya yrkesbeteckningar är också speciallärare inom småbarnspedagogik och socionom inom småbarnspedagogik.

Dela