Riksdagen godkände i maj 2026 ett lagpaket som bland annat innebär ändringar i förutsättningarna för att ingå tidsbegränsade arbetsavtal. Ändringarna trädde i kraft den 1 juni 2026 och gäller endast arbetsavtalsförhållanden.
Tidsbegränsat arbetsavtal utan grundad anledning
Utgångspunkten är även i fortsättningen att det ska finnas en grundad anledning för att ingå ett tidsbegränsat arbetsavtal. I och med lagändringarna kan ett tidsbegränsat arbetsavtal under vissa förutsättningar ändå ingås utan grundad anledning för högst ett år.
Ett tidsbegränsat arbetsavtal kan ingås utan grundad anledning om det är fråga om det första anställningsförhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren under de fem år som föregår tidpunkten då arbetsavtalet ingås. I sådana fall behöver arbetsgivaren inte heller bedöma om behovet av arbetskraft är permanent.
Ett tidsbegränsat arbetsavtal som ingåtts utan grundad anledning kan sägas upp av båda parterna på samma villkor och enligt samma förfarande som ett arbetsavtal som gäller tills vidare, efter att anställningen har pågått i minst sex månader.
Arbetsgivaren ska ge en utredning om fortsatt anställning
Innan ett tidsbegränsat arbetsavtal som ingåtts utan grundad anledning löper ut ska arbetsgivaren utreda för arbetstagaren om det är möjligt att anställa arbetstagaren tills vidare eller ingå ett nytt tidsbegränsat arbetsavtal med grundad anledning. Utredningen ska på begäran ges skriftligen inom en månad.
Arbetsgivaren ska erbjuda arbetstagaren arbete om arbetsgivaren överväger att anställa fler arbetstagare för samma eller motsvarande arbetsuppgifter. Skyldigheten att erbjuda arbete efter att anställningen har upphört gäller under en tid som motsvarar en tredjedel av den avslutade anställningens längd. Om en visstidsanställning utan grundad anledning till exempel har pågått i sex månader, gäller skyldigheten att erbjuda arbete i två månader efter att anställningen har upphört.
Med undantag för det som anges ovan ska det alltid finnas en lagstadgad grund för en visstidsanställning.
Arbetsavtal för viss tid med grundad anledning
Om det finns lagliga grunder för visstidsanställningen kan arbetsgivaren i regel relativt fritt bestämma hur lång anställningen ska vara. Arbetsgivaren har i princip inte heller någon skyldighet att erbjuda nytt arbete när en laglig visstidsanställning upphör.
Grunden för visstidsanställningen ska också anges i arbetsavtalet. Om det inte finns någon grund för visstidsanställningen är den olaglig.
Lagstiftningen anger inte hur många tidsbegränsade arbetsavtal som får följa på varandra. Användningen av visstidsanställningar måste därför alltid bedömas från fall till fall.
En visstidsanställd arbetstagare har rätt att begära ett motiverat svar av arbetsgivaren om huruvida det är möjligt att förlänga anställningen. Svaret ska ges skriftligen inom en månad.
Grunder för visstidsanställning:
- Vikariat
- Avsaknad av behörighet
- Ett faktiskt behov av en visstidsanställning, till exempel ett projekt eller en viss undervisningshelhet
- En organisationsförändring som är under beredning
- Ekonomisk osäkerhet
- Praktik
- Arbetstagarens egen begäran
Följder av en olaglig visstidsanställning
Enligt arbetsavtalslagen gäller en anställning som är tidsbegränsad utan att det finns någon grund för det tills vidare. Det gäller dock inte ett arbetsavtal som ingåtts för högst ett år om det är fråga om det första anställningsförhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren under de fem år som föregår tidpunkten då arbetsavtalet ingås.