En visstidsanställning måste vara grundad

Ett tidsbegränsat tjänsteförhållande måste alltid ha en lagenlig grund. Den här grunden ska också skrivas in i tjänsteförordnandet.

Om det saknas grund för att tidsbegränsa ett tjänsteförhållande är visstidsanställningen olaglig.

Visstidsanställning ska alltid bedömas från fall till fall

Lagstiftningen bestämmer inte hur många visstidsanställningar i följd som är tillåtna: användningen av visstidsanställning ska således alltid bedömas från fall till fall. Även det första anställningsförhållandet för viss tid kan därmed vara olagligt om det gäller ett arbete som är bestående eller av bestående karaktär.

En tjänsteinnehavare som anställts för viss tid har rätt att av arbetsgivaren begära ett grundat svar på huruvida det är möjligt att förlänga anställningens längd. Svaret ska ges skriftligt inom en månad.

Om det finns lagliga grunder för visstidsanställningen kan arbetsgivaren vanligen rätt fritt bestämma dess längd. Arbetsgivaren är inte heller i regel skyldig att erbjuda den anställda nytt arbete efter att en laglig visstidsanställning avslutats.

Grunder för visstidsanställning:

• Vikariat
• Avsaknad av behörighet
• Ett faktiskt behov av en visstidsanställning, till exempel ett projekt eller en viss undervisningshelhet
• En organisationsförändring som är under beredning
• Ekonomisk osäkerhet
• Praktik
• Arbetstagarens egen begäran

Följder av en olaglig tidsbegränsning

Ett tjänsteförhållande som saknar grund för tidsbegränsning är olagligt. Ett sådant tjänsteförhållande upphör utan uppsägning när den avtalade tiden löper ut.

Arbetsgivaren kan åläggas att betala en ersättning motsvarande 6–24 månaders lön för att utan grund ha anställt en person i ett tidsbegränsat tjänsteförhållande eller i flera på varandra följande tidsbegränsade tjänsteförhållanden.

Ett ersättningsyrkande ska lämnas till förvaltningsdomstolen inom sex månader från det att det tidsbegränsade tjänsteförhållandet upphörde.