OAJ:s styrelse: Vi söker lösningar förhandlingsvägen och genom påverkan men höjer organisationsberedskapen
Regeringens förslag till ändringar i arbetslagstiftningen försämrar löntagarnas ställning och ökar otryggheten och osäkerheten på arbetsmarknaden. OAJ är särskilt kritisk till den lagstadgade exportdrivna arbetsmarknadsmodellen som föreslås i regeringsprogrammet. OAJ:s styrelse har idag diskuterat regeringsprogrammets arbetslivsmål och organisationen förbereder sig på organisatoriska åtgärder.
Regeringens mål är att stärka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen vilket är helt förståeligt. En lagstadgad exportdriven lönemodell är däremot helt fel verktyg för att uppnå dessa mål. Inget gott följer om regeringen blandar sig i löneförhandlingarna, konstaterar OAJ:s ordförande Katarina Murto.
– Om regeringen börjar driva en lagstadgad exportdriven lönemodell bereder sig OAJ på organisatoriska åtgärder, varnar Murto.
– En lagstadgad exportmodell skulle strida mot avtalsautonomin och internationella avtal. Man skulle i lag förhindra korrigering av missförhållanden i lönerna, att övergripande utveckla tjänste- och arbetskollektivavtalen och att främja lönejämlikhet. Medlingsförfarandet skulle helt och hållet urvattnas och störningar i arbetsfreden enbart dra ut på tiden. Samtidigt skulle den laglliga konflikträtten försvagas, säger Murto.
Enligt OAJ:s styrelse utgör arbetslivsmålen i regeringsprogrammet inte en balanserad helhet.
– Vi vill påverka arbetsmarknads- och arbetslivsreformerna genom att förhandla och söka balanserade lösningar. Också vad gäller lönemodellen är vi redo att söka lösningar tillsammans med förhandlande parter, det vill säga förbunden emellan, preciserar Murto.
OAJ anser att det utöver den lagstadgade exportmodellen finns andra förslag i regeringsprogrammet som drabbar sektorn för utbildning, fostran och forskning.
– Vi godkänner till exempel inte att visstidsanställdas ställning försämras i lagstiftningen. Visstidsanställningar är väldigt vanliga i vår bransch. Visstidsanställda lärares och forskares ställning skulle försämras om man i fortsättningen skulle kunna göra upp ett år långa arbetsavtal utan grundad anledning. Dessutom skulle de planerade ändringarna i arbetslöshetsskyddet drabba visstidsanställda och de som börjar i branschen, säger Murto.
Arbetstagarna skulle också drabbas oskäligt om tröskeln för uppsägning skulle sänkas. OAJ menar att förslaget om att den första sjukfrånvarodagen skulle vara oavlönad är dåligt övervägt. Rädsla för att gå miste om lön skulle leda till att en del arbetstagare skulle komma sjuka till arbetsplatsen, vilket i sin tur skulle leda till flera sjukfrånvaron.
Det vore önskvärt om regeringen kunde presentera sysselsättningseffekterna av alla de arbetslagstiftningsåtgärder som den eftersträvar och bedöma effekterna med tanke på arbetsmarknadsbalansen, att värna om arbetstagarna och i synnerhet de unga, föreslår Murto.