Kommunala yrkesläroanstalter

Alla kommunala yrkesläroanstalter följer numera årsarbetstid.

Allt lärararbete beaktas i arbetstiden. Till årsarbetstiden räknas undervisning och handledning, för- och efterarbete, möten, utbildningar med mera.

Det är viktigt att läroanstalten har tillämpningsanvisningar för en fungerande årsarbetstid samt god praxis för att utarbeta en arbetsplan och följa upp arbetstiden. Det är bra om läroanstalterna har en arbetsgrupp bestående av arbetsgivar- och personalrepresentanter som följer upp hur tillämpningsanvisningarna fungerar och vid behov uppdaterar dem.

Problem eller bekymmer vid övergången? Gör så här!

Det kan uppstå situationer där inte allt går som överenskommet. Om du som lärare misstänker att allt inte fungerar avtalsenligt ska du först diskutera saken med din chef. Om ärendet inte kan redas ut med chefen är nästa steg att vända sig till förtroendemannen på arbetsplatsen. Förtroendemannen kontaktar i sin tur OAJ-kansliet och tillsammans utfunderas en lösning. Lokala situationer varierar mycket och det är viktigt att OAJ kan stödja de lokala aktörerna.

Om det uppstår lokala meningsskiljaktigheter som arbetsgivaren och förtroendemännen inte kan lösa, blir det tvisteförhandlingar och vid behov även förhandlingar på centralnivå.

Hur mycket är årsarbetstiden?

Arbetstiden för en heltidsanställd lärare och studiehandledare är minst 1 500 timmar per år. Arbetstiden fördelar sig på cirka 40 kalenderveckor. I kortare anställningsförhållanden än ett läsår är en heltidsanställd lärares arbetstid i medeltal 37,5 timmar per vecka och för en heltidsanställd studiehandledare i medeltal 36,25 timmar per vecka. Arbetstiden kan variera olika dagar och veckor.

Årsarbetstiden kan uppgå till mellan 1 500 och 1 700 timmar på arbetsgivarens beslut. Om årsarbetstiden överskrider 1 700 timmar förutsätts en överenskommelse med läraren i fråga. För de överskidande timmarna betalas en ersättning för varje timme förhöjd med 50 procent.

Arbetstiden för en timlärare i huvudsyssla är minst 800 timmar per år eller i medeltal 20 timmar i veckan.

Läraren är en timlärare i bisyssla när arbetstiden underskrider 800 timmar per arbetsår eller är i medeltal färre än 20 timmar i veckan. 

Att vikariera

Arbetsgivaren kan behöva vikarier på grund av sjukdom eller annan kortvarig frånvaro. När en lärare förordnas att vikariera ska chefen göra nödvändiga ändringar i arbetstidsplanen: vikarietimmar kan betalas som merarbete eller så kan arbetsgivaren ha lämnat tid för ospecificerat arbete i arbetstidsplanen som kan användas vid behov, till exempel för vikariat.

Ifall läraren inte har en arbetsuppgift för vilken plats eller tid har anvisats, så har läraren ingen skyldighet att vara i beredskap. Vikariearrangemang ska meddelas inom en rimlig tid i förväg. De lokala tillämpningsanvisningarna preciserar det riksomfattande avtalet.

Lärarens arbetstid fördelas mellan bunden och icke-bunden arbetstid

Lärarens arbetstid fördelas mellan bunden och icke-bunden arbetstid. Om arbetsgivaren ökar den bundna arbetstiden, ökar också den obundna arbetstiden. För läraren måste en tillräcklig tidsresurs ges för att planera undervisningen och för studerandeutvärdering.

Arbetstiden för studiehandledare är inte indelad i bunden och icke-bunden arbetstid.

Bunden arbetstid

Om tid och/eller plats för arbetet har angetts är arbetstiden bunden. Arbetsgivaren kan ha ålagt bunden arbetstid eller så kan det bero på annan orsak.

Bunden arbetstid är till exempel:

• att undervisa och handleda studerande
• individuell utvärdering tillsammans med studeranden
• möten
• lärarnas gemensamma planering- eller utvecklingsmöten och utbildningar
• en del av uppgörandet av personliga utvecklingsplaner (PUK)
• alla förflyttningar under arbetsdagen
• underhåll av undervisningsutrustning
• för- och efterarbete med undervisning och handledning, till exempel diskussioner med studerandena och att ställa i ordning och städa undan undervisningsutrustning.

Läraren måste vara på läroanstalten endast under den av arbetsgivaren fastställda bundna arbetstid.

Icke-bunden arbetstid

Icke-bunden arbetstid innebär den del av arbetstiden som läraren själv får välja tid och plats för. I regel bör minst 25 % av arbetstiden vara icke-bunden och den grundar sig på förtroende och på lärarens sakkunnighet.

Icke-bunden arbetstid kan till exempel vara:

• planering av den egna undervisningen och handledningen
• att granska uppgifter från webbkurser vilket inte förutsätter lärarens närvaro i realtid eller omedelbar utvärdering
• en del av utvärderingen
• samarbete som arbetsgivaren inte har förutsatt.

Uppgifter med endast arbetstiden fastställd

Lärarens arbetstidsplan kan innehålla uppgifter för vilka endast arbetstiden fastställs, medan andelen bunden och icke-bunden arbetstid inte behöver fastställas separat.

Sådana uppgifter kan vara:

• chefsarbete
• teamledaruppgifter
• projekt- och utvecklingsarbete
• ansvarsuppgifter
• samarbete med intressentgrupper
• utveckling av den egna kompetensen.

Arbetstiden antecknas i arbetstidsplanen

Alla lärarens arbetsuppgifter fastställs i förväg i arbetstidsplanen som görs upp i samarbete med läraren och chefen. Arbetsgivaren har dock arbetsledningsrätt vad gäller att förordna arbetsuppgifter.

Arbetstiden planeras antingen för hela läsåret, alltså 1.8–31.7 eller för kalenderåret 1.1–31.12. All arbetstid och alla lediga perioder finns med i planeringsåret.

Chefen och läraren följer regelbundet upp hur arbetstidsplanen följs. Arbetstidsplanen kan ändras vid behov. Läraren arbetar med de arbetsuppgifter under den arbetstidsresursen som har fastställts. Vid behov kan timantalet ändras om arbetstiden som har fastställts inte räcker till för uppgifterna. Läraren kan inte ha sådana arbetsuppgifter för vilka en arbetstidsresurs inte har getts i planen.

Dagsrytmen och pauser

Läraren får en arbetstidsresurs som behövs för varje uppgift. Exempelvis är arbetstiden för lärare annan sak än för studerande vid ett utbildningsevenemang.

Om läraren har en kort, exempelvis en 15 minuters paus mellan fastslagna arbetsuppgifter, är pausen automatiskt bunden arbetstid. Läraren har då ingen möjlighet att avlägsna sig från arbetsplatsen.

Om läraren har mellan arbetsuppgifterna en sådan tid då hen kan gå bort från arbetsplatsen, är pausen lärarens egen tid. Läraren kan alternativt välja att göra icke bundet arbete under tiden.

Kvälls-, natt-, veckosluts- eller söckenhelgsarbete

För arbetstimmar som arbetsgivaren förordnat och som utförs under samma dygn betalas tillägg för obekväm arbetstid efter det att 8 timmar har gått sedan den första arbetsuppgiften under dygnet påbörjades. Kvällstillägg betalas dock tidigast efter klockan 15.

För arbete som arbetsgivaren fastställt i arbetstidsplanen och som utförs på lördagar, söndagar och under söckenhelger samt på vardagar klockan 22–07 betalas ett tillägg för obekväm arbetstid.

Tillägget för obekväm arbetstid är 50 procent av timlönen. Timlönen fås då man dividerar den ordinarie lönen med 125. För samma arbetstimme betalas arbetstidstillägg bara enligt en av grunderna.

Söckenhelger

Arbetsmängden på 1 500 timmar per år berättigar till 100 procents lön enligt lönetabellen. I årsarbetstidssystemet påverkar inte söckenhelgerna den årliga arbetstiden. Arbetstiden inplaceras vanligen på annan tid än söckenhelger. Om arbetsgivaren ändå sätter bunden arbetstid eller uppgifter med endast arbetstiden bunden på söckenhelg betalas ett 50 procents tillägg för obekväm arbetstid.

Lediga perioder

Lärare och studiehandledare i yrkesläroanstalter har 10–12 veckor för lediga perioder som arbetsgivaren inte får förlägga arbetstid till.

Lärare i yrkesläroanstalt har sammanlagt 12 veckor i lediga perioder: åtta på sommaren och fyra under den övriga tiden.

Sommarledigheten (2.5–30.9) kan ges i högst tre delar. Under den övriga tiden ska lärarna ha en fyra veckor lång ledig period och den kan ges i högst fyra delar.

Studiehandledare i yrkesläroanstalt har sammanlagt 10 veckor för lediga perioder: fem på sommaren och fem under den övriga tiden. En vecka kan flyttas från sommarledigheten till övrig tid eller vice versa.

De fem veckorna på sommaren (2.5–30.9) kan ges i högst fyra delar. Under den övriga tiden ska lärarna ha en fem veckor lång ledig period och den kan ges i högst fem delar.

För lärare som övergår från avtalet för vuxenutbildningscenter har sammanlagt 10 veckor i lediga perioder; sex på sommaren och fyra under övrig tid.

De sex veckorna på sommaren (2.5–30.9) kan ges i högst fyra delar. Under den övriga tiden ska lärarna ha en fyra veckor lång ledig period och den kan ges i högst fyra delar.

Fastställande av tidpunkten för den lediga perioden

Tidpunkterna för de lediga perioderna fastställs vid olika tidpunkter i läsårssystemet (1.8–31.7) och kalenderårssystemet (1.1–31.12).

Tidpunkterna för de lediga perioderna fastställs i kalenderårssystemet enligt följande:

– de lediga perioderna mellan 2.5–31.7 fastställs senast 31.3
– de lediga perioderna mellan 1.8–30.9 fastställs senast 31.5
– de lediga perioderna mellan 1.10–1.5 fastställs senast 30.9

Tidpunkterna för de lediga perioderna fastställs i läsårssystemet enligt följande:

– de lediga perioderna mellan 1.1–1.5 fastställs senast 30.11
– de lediga perioderna mellan 2.5–30.9 fastställs senast 31.3
– de lediga perioderna mellan 1.10–31.12 fastställs senast 30.9

Ledighetsersättning för visstidsanställda lärare och studiehandledare

En lärare som anställts för kortare tid än ett år betalas när tjänsteförhållandet upphör ledighetsersättning för de lediga perioder som läraren inte fått.

Antalet dagar för vilka ersättning betalas får man genom att multiplicera antalet arbetsdagar med 0,42 och ledighetsersättningen räknas ut genom att lärarens dagslön multipliceras med antalet ersättningsdagar. Om det i tjänsteförhållandet har ingått någon ledig period som fastställts i arbetstidsplanen dras varje kalenderdag (mån–sön) i den lediga perioden av från det antal ersättningsdagar som ska betalas.

Ledighetsersättningen för en studiehandledare som anställts för kortare tid än ett år räknas ut enligt mom.1 och 2, dock så att koefficienten är 0,33.

Så här utformas arbetstiden i usk-systemet och i årsarbetstidssystemet