De som föddes på 1970-talet är fortfarande den högst utbildade generationen i Finland. Trots att landet på 1970-talet ännu var ett samhälle under utveckling fattades modiga och målmedvetna beslut om att satsa på utbildning. Alla barn och unga skulle ha lika möjligheter att utbilda sig. Tron på utbildning var stark – och satsningarna lönade sig. Utbildningen bidrog till att vårt land utvecklades till ett bildnings- och välfärdssamhälle och blev ett av världens ledande utbildningsländer.
På 2000-talet har utvecklingen gått åt ett annat håll. Finansieringen av utbildningen har skurits ner samtidigt som både inlärningsresultaten och utbildningsnivån har sjunkit. Den ekonomiska tillväxten har varit svag och statsskulden har vuxit oroväckande. Vilken framtid väntar Finland om vi inte lyckas vända utvecklingen?
Ekonomisk tillväxt kräver satsningar på utbildning
På OAJ har vi granskat utbildningens ekonomiska effekter och beställt forskningsöversikten Koulutus on kasvua (Utbildning är tillväxt) av några av landets ledande ekonomiska forskare.
Det mest intressanta resultatet är inte att det lönar sig att satsa på utbildning. Det visste vi redan. Mer intressant är hur långtgående och mångsidiga effekterna är. Utbildning påverkar allt från individens inkomstnivå och BNP-tillväxt till att delta i demokratin, bilda familj och till att få barn.
De sjunkande inlärningsresultaten i PISA-undersökningarna och utbildningsnivån som släpar efter jämförelseländerna, är tecken på att Finland står inför stora utmaningar på många områden.
Ekonomisk tillväxt och förmågan att möta framtidens förändringar – allt från klimatförändringen och omvälvningarna i arbetslivet till artificiell intelligens – bygger på kompetens. Hur uppfinningsrikt och kreativt kan vi lösa framtidens problem om vi inte ser till att utbildningen håller hög kvalitet och att kompetensen är stark?
Finansieringen av utbildningssystemet har skurits ner betydligt under 2000-talet. Det märks i daghem, skolor och läroanstalter i form av större grupper, mindre stöd och en allt större arbetsbelastning för lärarna. Priset har varit högt.
Kompetens- och utbildningsnivån måste höjas långsiktigt
Utbildningspolitiken har svängt fram och tillbaka från en regeringsperiod till en annan. Finland behöver en tillväxtgaranti där riksdagspartierna förbinder sig att långsiktigt höja kompetens- och utbildningsnivån genom hela utbildningskedjan och samtidigt trygga den finansiering och de åtgärder som behövs.
Skuldbromsen får inte bli en tillväxtbroms. Den offentliga ekonomin måste balanseras, men utbildning får inte ses som en utgift bland andra. Utbildning är en investering i den kompetens som skapar skatteintäkter, produktivitet och tillväxt.
I en tid av stora samhällsförändringar och när artificiell intelligens snabbt förändrar arbetslivet, betonas värdet av utbildade lärare och deras arbete ytterligare. För att klara förändringarna behövs högklassig utbildning och en garanti för att varje barn i Finland får undervisning av en högutbildad och behörig lärare.
Vi har länge efterlyst en vändning mot det bättre när det gäller säkerhetsläget, ekonomin, sysselsättningen, inlärningsresultaten och utbildningsnivån.
Våren 2027 blir ett viktigt tillfälle att fatta beslut om Finlands framtida riktning. Då är det klokt att inse att utbildningen är värd att försvara.
