Yrkesutbildningen på andra stadiet har under det senaste årtiondet genomgått många förändringar samtidigt. En färsk undersökning som Haaga-Helia yrkespedagogiska högskola och Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ har gjort visar att konsekvenserna av förändringarna märks i arbetet i form av utmaningar i ledarskapet och ökad arbetsbelastning.
Hela 84 procent av de svarande upplevde att arbetet under de senaste tre åren hade blivit mycket mer belastande (49 procent) eller något mer belastande (35 procent). Ökad administrativ arbetsbörda, allt mer varierande utmaningar hos studerande, mer splittrat arbete och osäkerhet som de ständiga förändringarna skapar bidrog till belastningen.
I undersökningen granskades också personalens erfarenheter av ledarskapet. Endast omkring hälften av de svarande upplevde att pedagogiken styr ledarskapet. De ständiga förändringarna har gjort det pedagogiska ledarskapet svårare just när det behövs som mest. OAJ anser därför att chefernas kompetens och möjligheter att utöva pedagogiskt ledarskap behöver stärkas.
Brister i planeringen påverkar arbetet
Det fanns tydliga brister i organiseringen av arbetet. Endast drygt hälften (56 procent) hade gjort upp sin arbetsplan tillsammans med sin chef, och bara omkring hälften (53 procent) gick regelbundet igenom arbetsplanen tillsammans med chefen. Hälften av de svarande upplevde också att inte alla arbetsuppgifter hade beaktats i arbetsplanerna eller att det inte hade reserverats tillräckligt med tid för dem.
– Det här är grundläggande saker som går att påverka vid varje läroanstalt. Avtalen måste följas, personalen ska höras och både arbetstagaren och arbetsgivaren behöver regelbundet följa upp om den avsatta arbetstiden räcker till, säger OAJ:s förhandlingsdirektör Petri Lindroos.
– En högklassig yrkesutbildning bygger på en kunnig personal som orkar i arbetet. Personalen måste ha tid och möjligheter att göra sitt arbete väl, fortsätter Lindroos.
Pedagogiken har hamnat i bakgrunden
– Det är svårt att koncentrera sig på att leda människor när nästa förändringskris redan väntar runt hörnet, innan man ens hunnit hantera den föregående ordentligt, säger lektor Jenniina Bies-Wikgren vid Haaga-Helia.
Undersökningen visar också tecken på en positiv utveckling inom yrkesutbildningen. Majoriteten av personalen upplever att deras arbete uppskattas både i arbetsgemenskapen och i samhället. Personalen har förtroende för sin egen kompetens och samarbetet är starkt, särskilt med de studerande och arbetskamraterna.
Det är svårt att koncentrera sig på att leda människor när nästa förändringskris redan väntar runt hörnet.
Forskarna och OAJ har ett gemensamt budskap: Yrkesutbildningen behöver arbetsro för att kunna fullgöra sin grundläggande uppgift att utbilda kunniga yrkespersoner, framtida högskolestuderande och ansvarstagande medborgare.
– Yrkesutbildningens starka förankring ger oss kunniga yrkespersoner som bidrar till arbetslivets och samhällets utveckling. Frågan är om strukturerna, ledarskapet och organiseringen av arbetet inom yrkesutbildningen håller för belastningen, säger överlärare Olli Vesterinen vid Haaga-Helia.
Om undersökningen
-
Undersökningen (Uutta osaAMISta) granskar hur personalen inom yrkesutbildningen upplever ledarskap, uppskattning, arbetsgemenskap, välbefinnande och de strukturella ramarna för arbetet.
-
Det omfattande materialet bygger på en enkät som besvarades av sammanlagt 1 651 personer vid 79 yrkesläroanstalter i landet.
-
Undersökningen inleder den longitudinella studien osaAMISta.
-
Undersökningen genomfördes av forskningsgruppen VE-RDI vid Haaga-Helia yrkespedagogiska högskola och Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ.
