Regeringen gav i dag sitt förslag till riksdagen om att luckra upp behörighetskraven för daghemsföreståndare. Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ har sedan regeringsperiodens början tydligt framhållit för regeringspartierna att behörighetskraven inte får luckras upp och aktivt arbetat för att ledarskapet vid daghemmen även i fortsättningen ska bygga på en stark pedagogisk kompetens.  

Inte heller den arbetsgrupp som utredde frågan hittade några grunder för en ändring. 

– Regeringen bortsåg från forskningen och barnets bästa. Undervisningsminister Anders Adlercreutz kommer att gå till historien som den minister som sänkte behörighetskraven inom sitt eget ansvarsområde, alltså utbildningssektorn, utan något påvisat behov. Kan ens statsministerpartiet längre kallas ett bildningsparti när det vill luckra upp behörighetskraven inom utbildningen, tvärtemot vad forskningen visar och utan grund, frågar Katarina Murto, ordförande för Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ. 

Lärandet äventyras 

I konsekvensbedömningen av förslaget nämns risken för att den pedagogiska kvaliteten inom småbarnspedagogiken försämras. Enligt förslaget skulle en försämrad kvalitet direkt påverka den undervisning och det stöd för lärandet som barnen får. 

– Regeringen driver alltså på en lagändring medveten om att barnens lärande kan äventyras. Lagen definierar småbarnspedagogiken som en helhet med särskild betoning på det pedagogiska. I ett Finland där inlärningsresultaten sjunker borde vi ytterligare stärka pedagogiken, inte försämra den. OAJ kommer till det yttersta att försvara barnens rätt till en småbarnspedagogik med pedagogiskt starkt ledarskap, säger Murto. 

Varken personalbrist, besparingar eller forskning talar för en lagändring 

Lagförslaget utgår från en skrivning i regeringsprogrammet. 

– Några andra grunder för lagändringen finns inte. Förslaget löser inte bristen på daghemsföreståndare, eftersom det inte råder någon brist. Det medför heller inga positiva effekter på statens eller kommunernas ekonomi. Det finns inte stöd i forskningen för en ändring, tvärtom påvisar forskningen hur viktig den pedagogiska kompetensen är. Vems intressen driver regeringen egentligen? Inte barnens i alla fall, säger Murto. 

Under remissrundan var det bara omkring tio procent av remissinstanserna som stödde regeringens förslag. Bland dem som motsatte sig ändringen fanns bland annat Finlands Föräldraförbund, Utbildningsstyrelsen, Nationella centret för utbildningsutvärdering, forskare, universitet och en del kommuner. 

– En högklassig småbarnspedagogik är till barnets bästa. Småbarnspedagogiken är en del av utbildningssystemet och lägger en stark grund för barnets fortsatta lärande. En småbarnspedagogik som bygger på pedagogisk kompetens är värd att försvara också med tanke på hela samhället. Nu är regeringen på väg att köra över forskningen och barnets bästa, säger Murto. 

Grundlagsutskottet bör granska förslaget ur barnets bästa-perspektiv 

Härnäst ska riksdagen behandla lagförslaget. 

– När förslaget behandlas i riksdagen och det är dags att rösta om lagen får varje riksdagsledamot visa var de står. Vi kommer att följa omröstningen noga. Också väljarna är säkert intresserade av om beslutsfattarna värnar om småbarnspedagogik av hög kvalitet och barnets bästa, säger Katarina Murto. 

OAJ kräver att grundlagsutskottet bedömer om förslaget strider mot kravet i lagen om småbarnspedagogik på att barnets bästa ska komma i första hand, mot FN:s konvention om barnets rättigheter eller mot barnens grundläggande kulturella rättigheter. 

Namninsamlingen för att bevara behörighetskraven överlämnas vid riksdagshuset fredagen 6 november – tusentals lärare har undertecknat 

• Fredagen den 6 november klockan 13 överlämnas ett gemensamt ställningstagande till riksdagens kulturutskott utanför riksdagshuset. Bakom ställningstagandet står OAJ, Finlands Föräldraförbund, Småbarnspedagogikens Lärarförbund, forskare, delegationen för ledningen inom undervisningssektorn, Finlands Rektorer och Finlands Lärarstuderandes Förbund. Organisationerna kräver att det ogrundade lagförslaget som försämrar kvaliteten på småbarnspedagogiken förkastas. 

• På plats finns OAJ:s ordförande Katarina Murto, verksamhetsledaren för Finlands Föräldraförbund Pauliina Lehtinen och ordföranden för Småbarnspedagogikens Lärarförbund Anna Laakkonen samt representanter för dess fullmäktige. 

• Namninsamlingen har undertecknats av närmare 8 000 yrkesverksamma inom utbildningssektorn. 

Bakgrundsinfo 

• År 2018 reformerade regeringen lagen om småbarnspedagogik under ledning av Samlingspartiet och med stöd av SFP. I samband med reformen infördes behörighetskravet på pedagogie magisterexamen för daghemsföreståndare.
• En övergångstid fram till år 2030 infördes, så behörighetsändringen hotade inte någons anställning. De som redan arbetar som daghemsföreståndare eller vill bli föreståndare har haft och skulle fortfarande ha möjlighet att avlägga en pedagogie magisterexamen, till exempel vid sidan av arbetet. En del arbetsgivare har förberett sig inför lagens ikraftträdande och gett daghemsföreståndarna möjlighet att utbilda sig till magistrar. 
• Under beredningen har man utrett tillgången på daghemsföreståndare. Det finns tillräckligt många behöriga daghemsföreståndare med nuvarande behörighetskrav och utbildningsvolymer.
• I den offentliga debatten har det hävdats att behörighetskraven förringar betydelsen av högre yrkeshögskoleexamina. Men det handlar inte om att ställa universitet och yrkeshögskolor mot varandra, utan om skillnader i utbildningarnas innehåll.