OAJ har med en medlemsenkät våren 2026 kartlagt hur reformen av stödet för lärande har genomförts.

– Vi fick höra av lärare runt om i landet om situationer där beslut som krävs för att stödet för en elev ska kunna fortsätta inte har gjorts, där arrangemangen med specialundervisningen har försämrats eller där lagen har tolkats bristfälligt efter reformen, säger Katarina Murto som är ordförande för Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ.

Pengarna för att stärka stödet nådde inte alltid fram

Rektorerna tillfrågades bland annat om skolorna fått ökade resurser till följd av stödreformen. En majoritet (64 procent) ansåg att resurserna hade ökat, men över en tredjedel svarade nej. Det innebär att den nya stödmodellen i var tredje skola genomförs med samma resurser som tidigare, trots att kommunerna har fått extra finansiering för reformen.

Dessutom uppger 27 procent av rektorerna att det inte anställs vikarier för speciallärare och 55 procent säger att vikarier endast anställs vid längre frånvaro.

– Det är av största vikt med tanke på barnens lärande och för att höja kunskapsnivån att det reformerade stödet utan dröjsmål genomförs så som lagen förutsätter. Vi får inte upprepa de misstag som gjordes när det tidigare trestegsstödet infördes, konstaterar Murto.

Det elevspecifika stödet är inte tillräckligt

Mer än hälften av lärarna (51 procent) anser att beslut om elevspecifikt stöd inte fattas utifrån barnens faktiska behov.

Det gruppspecifika stödet upplevs fungera bättre. Däremot skiljer sig lärarnas och rektorernas bedömningar av hur planeringen fungerar.

Över 60 procent av rektorerna anser att planeringen av det gruppspecifika stödet fungerar bra eller ganska bra, medan över hälften av ämneslärarna anser att planeringen fungerar dåligt eller mycket dåligt.

Stödet begränsas av ogrundade hinder

Kommuner och skolor har tolkat reformen av stödet för lärande på olika sätt, vilket har lett till att elevernas möjligheter att få stöd varierar mellan olika regioner. Enkäten visar att tillgången till elevspecifikt stöd har begränsats med kriterier som saknar stöd i lagen, till exempel att eleven först måste ha inlärningssvårigheter eller ha fått gruppspecifikt stöd under en viss tid.

– Stödet för lärande och skolgång är en lagstadgad rättighet för varje elev. Rättigheten kan inte begränsas med lokala riktlinjer, felaktiga tolkningar eller av ekonomiska skäl. Syftet med lagreformen var att stärka stödet, inte att minska det, säger OAJ:s specialsakkunniga Sari Jokinen.

Alla elever som tidigare regelbundet fick undervisning av en speciallärare i samband med den ordinarie undervisningen eller i smågrupp, har inte fått beslut om fortsatt stöd. I vissa kommuner har man dessutom lagt ned specialklasser eller planerar att göra det, trots att lagen fortfarande omfattar undervisning i specialklass som en form av elevspecifikt stöd.

– När lagen justerades utgick man från att antalet specialklasser snarare skulle öka. En elev som behövde stöd före reformen, behöver stöd också efter lagändringen. Tyvärr tycks allt färre barn få det mer omfattande individuella stödet, konstaterar Jokinen.

OAJ kräver korrigering av stödet för lärande och skolgång

OAJ kräver att utbildningsanordnarna ser över sina rutiner och säkerställer att stödet för lärande och skolgång genomförs i alla kommuner och skolor i enlighet med lagstiftningen och UKM:s anvisningar.

– Varje elev har rätt att få det stöd som behövs oavsett boendeort. Kommunens ekonomi eller lokala tolkningar får inte definiera stödet. Elevens bästa och skyldigheterna i lagen är det avgörande, säger Murto.

OAJ:s mål är att man i nästa regeringsprogram förbinder sig att korrigera stödet för lärande och skolgång. Det är särskilt viktigt att följa upp stödets omfattning och tillräcklighet, och särskilt tillgången till elevspecifikt stöd.

– Regeringen måste vara beredd att korrigera lagstiftningen eller finansieringen om det visar sig att reformen inte leder till de mål som har ställts upp i lagen, det vill säga att stärka det tidiga stödet och garantera tillräckligt stöd för alla elever som behöver det, säger Murto.

Medlemsenkäten

• Urvalet (4 977 personer) gjordes ur Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ:s och Finlands svenska lärarförbund FSL:s medlemsregister. Svarsprocenten var 11,9. Enkäten var öppen 29.4–20.5.2026.
• Enkäten skickades till lärarombuden i grundskolorna (1 947 personer) som också gavs möjlighet att dela enkäten med kollegorna i den egna skolan. 834 svarade på enkäten som var öppen 21.5–31.5.2026.
• Det totala antalet svarande var 1 424.