Förskoleundervisning
Lärare i förskoleundervisningen har antingen en arbetstid som baseras på undervisningsskyldighet, så kallade usk-arbetstid, eller så tillämpas allmän arbetstid.
I förskollärartjänst inom den grundläggande utbildningen är undervisningsskyldigheten 23 veckotimmar.
Lärare som förmedlar förskoleundervisning i daghem följer allmän arbetstid. Den ordinarie arbetstiden är högst 9 timmar per dygn och högst 38 timmar 15 minuter per vecka (AKTA och kollektivavtalet för AVAINTA Arbetsgivarna) eller 38 timmar 20 minuter per vecka (kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen).
Förskoleundervisning i grundläggande utbildningen
Då förskoleundervisningen ordnas inom den grundläggande utbildningen följer man det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal UKTA. I förskollärartjänst är undervisningsskyldigheten 23 veckotimmar.
Till lärarens uppgifter hör också lektionernas för- och efterarbete samt övervakning som har ålagts läraren. Vidare ska förskolläraren delta i samplaneringen i likhet med andra lärare; samarbete mellan hem och skola, samplanering och planering av undervisningen, möten per ämnesgrupp, gemensam utveckling av skolverksamheten och lärarnas årliga studie- och planeringsarbete.
Avlönade ledigheter
Avlönade ledigheter för lärare med usk-arbetstid bestäms enligt UKTA (sommaravbrott, höst-, jul-, sport- och påsklov).
Förskoleundervisning i daghem
Den ordinarie arbetstiden är högst 9 timmar per dygn och högst 38 timmar 15 minuter per vecka (AKTA och kollektivavtalet för AVAINTA Arbetsgivarna) eller 38 timmar 20 minuter per vecka (kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen).
Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 38 timmar 45 minuter under en period av högst 6 veckor. Det är motiverat att använda en utjämningsperiod som är längre än en vecka endast när det behövs med tanke på daghemmets verksamhet. I praktiken räcker i allmänhet en utjämningsperiod på 2–4 veckor. Om en utjämningsperiod ska användas måste en arbetsskiftsförteckning utarbetas i förväg för hela utjämningsperioden.
Tid för planering och förberedelse
Lärarna i förskoleundervisningen behöver tid för planering och förberedelse.
Förskoleundervisning av hög kvalitet förutsätter både gemensam planering av den fostrande dagvårdspersonalen och individuell pedagogisk planering för daghemmet, barngruppen och det enskilda barnet. Tid som reserveras för det här utgår från det behov som finns i daghemmet eller barngruppen.
I tjänste- och arbetskollektivavtalen finns särskilda bestämmelser om arbetstiden för lärare inom småbarnspedagogik.
Cirka 13 procent av arbetstiden ska reserveras för uppgifter utanför barngrupp; för planering av undervisning och fostran inom förskoleundervisningen, för utvärderings- och utvecklingsuppgifter samt för att göra upp planer för förskoleundervisningen.
Dessutom ska även tillräcklig tid reserveras för möten med föräldrar, för mångprofessionellt teamarbete och samarbete med sakkunniga.
En del av arbetstiden kan användas enligt chefens närmare anvisningar utanför arbetsplatsen. Arbetsutrymmet och arbetsredskapen måste vara ändamålsenliga på arbetsplatsen.
I allmän arbetstid har man definierat en övertidsgräns per dygn och per vecka. Övertidsarbete kan inte ersättas enligt timme för timme-principen.
Mertidsarbete kan endast uppstå i deltidsarbete och enligt AKTA och kollektivavtalet för AVAINTA Arbetsgivarna endast under en vecka med söckenhelgsförkortning, även om arbetstagaren också arbetar full arbetstid.
Extra lediga dagar
Daghemsföreståndare, lärare inom småbarnspedagogik och speciallärare inom småbarnspedagogik är berättigade till fem extra lediga dagar per år.
Om anställningen har varat under ett år eller om det har varit avbrott i anställningen under ifrågavarande år, ger två kvalifikationsmånader som omfattar minst 14 arbetsdagar eller semesterdagar en extra ledig dag, dock högst fem per år.
Deltidsanställda får extra lediga dagar i samma proportion som deras arbetstid är kortare än ordinarie arbetstid.
Arbetsgivaren bestämmer när ettårsperioden för intjänande av extra lediga dagar börjar och beslutar också om tidpunkten för de extra lediga dagarna. I regel beviljas ledigheterna efter intjäningsperioden.
Arbetsgivaren ska ändå se till att ledigheterna tas ut. Om lediga dagar ges före periodens utgång kan högst så många lediga dagar beviljas som har intjänats vid tidpunkten i fråga. De lediga dagarna kan tas ut i en eller flera omgångar.
Ersättning i pengar betalas inte för lediga dagar som inte tagits ut. Om lediga dagar blir outtagna till exempel för att anställningen upphör, har den anställde inte rätt till ersättning i pengar. Också när en anställning upphör ska man försöka ta ut de extra lediga dagarna som har införtjänats för att undvika att den införtjänade förmånen blir oanvänd.
Om den anställde blir sjuk före en ledig dag som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, har personen rätt att begära att den lediga dagen flyttas fram till en senare tidpunkt. Om den anställde blir sjuk under en ledig dag, kan de följande lediga dagarna flyttas fram på begäran.